Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1924 - Pauli, Ivan: Fransk radikalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öf> IVAN PAULI
Sedan vi nu konstaterat vad som icke, eller åtminstone endast mera
flyktigt, beröres i Herriots bok, kan det vara på tiden att något
redogöra för den synnerligem ingående och intresseväckande
behandling han underkastat de frågor, som han ansett ligga inomi ramen
för sitt program.
Han tar först upp Frankrikes mest brännande och ömtåliga
problem: befolkningsfrågan. På 1500-talet behärskade Frankrike
Europa, men så utgjorde också den franska nationen då för tiden
•nästan hälften av hela världsdelens befolkning. Under Ludvig XW
motsvarade den en tredjedel av Europas folkmängd, år 1789 en
fjärdedel, efter napoleonska krigen en femtedel. Sedan dess har
tillbakagången fortsatt i jämnt tempo. Under de senaste årtiondena
har nativiteten sjunkit i alla Europas länder, icke minst i Sverige,
men mest i Frankrike. Till råga på allt har så kriget kommit med
sin fruktansvärda åderlåtning: 1,351,000 meniga och 34,300
officerare, döda eller ^’försvunna", Herriot fastslår, att franska folket
är på väg mot förintelsen, om ej något göres, och han tillägger den
bittra reflexionen, att medan vi för husdjurens förökning och
förädling skapat en hel vetenskap, ha vi, när det gäller människornas
fortbestånd och utveckling, lämnat allt åt slumpen. Han granskar
därefter de olika orsaker — moraliska, ekonomiska och fysiska —
som kunna anses medverka. Sedan han avlivat det i klerikala
högerkretsar omhuldade påståendet, att avkristningen bär skulden för den
sjunkande nativiteten och att fruktsamheten alltså skulle stå i direkt
proportion till gudfruktigheten, frågar han sig, om däremot icke det
sociala framsteget bär ett visst ansvar, men framhåller samtidigt,
att det skulle vara ’ ’ytterst oklokt’’ att till nativitetens förmån söka
hejda denna utveckling i riktning mot större frihet och välmåga. 1
stället utpekar han den till girighet gränsande sparsamhet, vilken
är så utmärkande för den franska bondeklassen, såsom en viktig
faktor att räkna med och föreslår som botemedel utdelandet av rikliga
moderskapspremier. Dessutom vill han ha en reform av arvslagarna,
varigenom ägostyckning skulle kunna undvikas; nu begränsa
bönderna hellre barnantalet till ett eller två för att slippa dela upp
egendomen på en stor barnskara. För att minska antalet
fosterfördrivningar och barnamord föreslår han införandet av ett effektivt
moder-skapsökydd i form av hem och asyler, även för s. k. brottsliga mödrar,
för minskande av spädbarnsdödligheten en utveckling av systemet
med arbetsbefrielse och penningunderstöd för mödrar under tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
