Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1924 - Pauli, Ivan: Fransk radikalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FBANÖK ÄÅDIKAtISM 85
vägsnät, har Frankrike äiinu icke kommit sig för med sin
trans-sahariska linje. Medan i Sverige t. o. m. lappkåtorna äro försedda
med telefon, är Frankrike ännu ytterst illa utrustat i detta
avseende. Och medan Tyskland uträttat storverk i fråga om
kanalise-ringen av sitt flodsystem, är Frankrike även på detta område
bedrövligt efterblivet tack vare sin lättjefulla låt-gå-politik. Att
Her-riot på tal härom visar ett alldeles särskilt och högst sakkunnigt
intresse för den stora floden Ehone och dess kanalisering, har sina helt
naturliga skäl; det är nämligen vid dess stränder som hans valmän
bygga och bo.
Han slår vidare ett slag för en tidsenlig utveckling av det franjska
turistväsendet, vilket, som varje resande kan intyga, verkligen står
mycket tillbaka för t. ex. det schweiziska, och övergår sedan till den
franska huvudnäringen, jordbruket Detta ämne avlockar honom
flera sidors lyriska betraktelser över temat: "Låt oss återvända till
jorden!’’ men huvudinnehållet i kapitlet är ett energiskt och med
tabeller understruket yrkande på jordbrukets industrialisering och
en flitigare tillämpning av vetenskapliga metoder. Ehuru
Frankrike är ett av de få länder, som på senare tid kunnat uppvisa en
ökning av sin brödsädesodling i förhållande till konsumtionen, är
avkastningen ännu icke vad den borde kunna vara, och enda vägen
till en intensivare utveckling ser Herriot i den vetenskapliga
tekniken. Motordrift, konstgödning, förädlat utsäde, skydd mot
parasiter och en förbättrad yrkesutbildning, är hans recept.
Yrkesutbildningen är för övrigt en av hans käpphästar. Han
återkommer till den i kapitlen om handelsflottan och havsfisket, om
den kommersiella organisationen, om fabriksindustrien och ägnar
den dessutom längre fram ett helt särskilt kapitel, överhuvud är
Herriot varmt intresserad av undervisningsproblemen. Hans
program i detta avseende påminner mycket om det som hos c«s
framlagts av skolkommissionen. Folkskolan (Vécole primaire) vill han
göra till en för alla samhällsklasser gemensam bottenskola, från
vilken de studiebegåvade eleverna gå till läroverket (Vécöle
secon-daire), vars undervisning bör vara kostnadsfri för alla, medan de
blivande yrkesmännen gå till yrkesskolorna, som han vill ha
utvecklade därhän, att en duktig och intelligent arbetare skall kunna bli
ingenjör utan att behöva gå omvägen genom läroverket. I fråga om
folkskolan önskar han effektivare åtgärder mot tredskande
föräldrar, som för närvarande på många håll vägra att skicka barnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
