Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1924 - Pauli, Ivan: Fransk radikalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öf> IVAN PAULI
regelbundet i skolan. Skolåldern vill han ha höjd från 13 till 14
eller 15 år. Han föreslår vidare, att undervisningen får en mera
praktisk läggning, att skolverkstäder och skolträdgårdar införas, och
att fortsättningsskolor- inrä^ttas enligt ett av Viviani framlagt
projekt. I fråga om den högre undervisningen opponerar Herriot mot
dess alltför abstrakta oeh encyklopediska karaktär och vill avskaffa
den nuvarande studentexamen (le laccdLauréai), som tvingar till
ett mekaniskt minnesplugg, vilket att döma efter de citerade
uppsatsämnena verkligen går åtskilligt utanpå förhållandena här i
Sverige. Latinherraväldet i de franska läroverken, som nu genom den
nyligen antagna undervisningsreformen drivits till rena
oresonligheten, här i Herriot en energisk vedersakare, trots — eller kanske
tack vare — att han själv är en fin kännare av den antika kulturen.
Hela hans skolprogram präglas för övrigt av en genomtänkt
praktisk och demokratisk åskådning, som vill sätta varje medborgare på
den plats i samhället där han bäst passar och där han bäst kan
tjäna det hela.
I konsekvens härmed vill Herriot också, att samtliga
undervisningsanstalter skola vara tillgängliga för kvinnliga elever, och i
själva verket återstår i det avseendet icke så mycket att göra i
Frankrike, eftersom numera de flesta undervisningsgrenar, även de
fackliga; där ha öppnats för kvinnor. Herriot önskar emellertid även
på annat sätt förbättra det svaga könets ställning och påminner de
motsträviga bland sina landsmän om vad den franska kvinnan ut^
rättat under kriget, då hon fick ersätta männen inom alla möjliga
yrken, svarva granater, köra bilar, plöja åkrar o. s. v. Hon kan
nu begära, att Frankrike gör något för henne i gengäld. När det
gäller de arbetande kvinnorna, visar Herriot ett helt annat socialt
intresse än i fråga om deras manliga kolleger. Hans ridderlighet
uppröres över det utsvettningssystem, som driver svältande
linnesömmerskor i prostitutionens armar, och han förklarar, att "en
in-dustriidkare, som spekulerar i kvinnors elände, har förverkat alla
hänsyn". Trots sin borgerliga respekt för "arbetets frihet" anser
han det vara statens plikt att stadga minimilöner för kvinnliga
arbetare. För deras räkning är han också beredd att gå med på la
semaine anglaise, d. v. s. fri lördagseftermiddag, medan han i denna
punkt är mycket betänksam beträffande manliga arbetare. När han
sedan kommer till den avgörande f eministiska prövostenen —
kvinnorösträtten — nödgas han visserligen erkänna, att den borde vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
