Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Holmberg, Olle: Historien och filosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 OLLE HOLMBEltQ
I.
Blod och tanke.
Det är svårt att säga, vad man skall likna denne magistrale
tänkare vid. Är han en stor medeltida prelat av dem, som hade svärdet
parat under den korsprydda kappan, eller liknar han en modern
bankchef, som med luren vid örat avlyssnar världstelegrammen?
Alltnog, han har under en tid av sitt liv varit Oberlehrer i Hamburg
och undervisat i matematik och fysik, och från den tiden skriver
sig väl en liten erfarenhet, som han tolkar på ett ställe i andra delen
av sin bok. Varje vetenskapsman känner till, skriver han ungefär,
den nästan smärtsamma erfarenheten av att nödgas växla från t. ex.
en fysisk undersökning till låt oss säga förberedelserna för en resa.
Det gäller i detta fallet ett naturvetenskapligt problem, men det
kunde enligt Spenglers hela tankegång ha gällt lika mycket om ett
moraliskt oller religiöst. Ty i ena faUet som i de andra sysslar man
med någonting som kan kallas en sanning; resan däremot är ett stycke
verklighet. Den är, i sin lilla mån, en händelse i tiden, ett faktum i
vår historia, ett moment i vårt personliga öde, ett föremål för
längtan eller motvilja. Problemlösningen däremot, den skall inte ligga i
tiden utan gälla för alla tider, ja, för det tidlösa. Fysikern söker
rummets allmängiltiga formel, moralisten de lagar, som han önskar
alltid och allestädes skola reglera relationen mellan människor. De
cirkla in mot sanningens värld, men resenären håller sig i världen
av fakta.
Livet känner många sådana övergångar, och mer eller mindre
bjärta, från den ena av dessa sfärer till den andra. Barnet, som
leker med dockan, men plötsligt plockar sönder den för att se, hur
den är gjord, övergår från ett faktum till ett sökande efter
sanningen; vilden, som skrattar åt spegelbilden, men ett tu tre vänder
på glaset för att se vem som står bakom, likaså. Det ena är det
förtroliga, längtansfiulla umgänget med tingen, det andra är en
en misstrogen och på djup fruktan grundad undersökning av deras
orsaker, en undersökning, som inte gör halt, förr än den nått fram
till en tillräckligt vördnadsbjudande grundval: Gud eller naturlagen.
Primitiva folk ha i två begrepp, som enligt Spengler inte kunna
fattas djupt nog, uttryckt samma distinktion, då de tala om att ett
ting är totem eller tabu. Totem är stammens djur eller växt, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
