Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Holmberg, Olle: Historien och filosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIEN OCH FILOSOFIEN 149
höga sinnebilder för å ena sidan varandet, å den andra vakan. Det
är borgen och domen, ooh i dem stegrar sig skillnaden mellan totem
och tabu, livslängtan och världsångest, blod och ande till en väldig
symbolik.
I borg och dom härska de två urstånden: adel och prästerskap.
De äro ’’urstånd’’, ty de äro de enda stånd, för vilka en idé ligger
till grund och inte en intressegemenskap, en idé för vilken de kunna
uppge själva livet. De äro inte till för sin egen skull, utan för att
betyda något, representera något. Vad de representera är tid,
längtan och öde å den ena sidan, å den andra rummet,
dödsmedvetandet och sökandet efter den yttersta grunden. Adeln lever i en värld
av fakta, prästeståndet i en värld av sanningar, oeh i den stund
bådadera såsom stånd betraktade företräda sina respektive idéer i
deras renhet, förneka de varandra. I den hofmeriska världen tiger
man fientligt om den orfiska, oeh de försokratiska tänkarna, de stora
moralisterna, betyga endast vrede och förakt gentemot hjältedikten.
Under gotikens tid stodo reformatorerna och renässanjsnaturerna
emot varandra, och i striden mellan kejsardöme och påvemakt har
motsatsen stegrats till en höjd, som endast den ’’faustiska’^ d. v. s.
i Spenglers terminologi den västerländska människan var mäktig.
Ännu i dag, då bägge dessa urstånd antingen ha förlorat varje skymt
av betydelse eller också övergått med sina idéer i senare
maktformationer, stå den kanoniska och den världsliga uppfattningen
oförmedlade bredvid varandra, så t. ex. i frågan om civiläktenskapet eller
ännu hellre i frågan om skilsmässa, där kyrklig rätt tveklöst
förbjuder vad världslig rätt utan tvekan tillstädjer.
Adeln är förhöjt bondedöme, bondedöme flyttat upp i det
kulturella och politiska livet, men den bevarar samma fundamentala idéer
som ligga till grund för allt bondedöme: egendomens idé och
äktenskapets. Egendomsidén har något vegetativt i sin skapnad;
den tillhör därför de stånd som äro framvuxna ur tillvaron,
fastvuxna i tillvaron. Den är trädets idé om att ha rätt till den mark, på
vilken den står, och att få kämpa med sina rötter om mera. ’’Den
som mitt i en skog känner’’, säger Spengler, "hur den tysta striden
den: den egyptiska, den kinesiska, den indiska, den antika, den ’’arabiska’
den västerländska o. s. v. Spenglers kulturanalyser, som här icke beröras,
utgöra det betydelsefullaste i hans bok. En klar framställning av deras
huvudidéer lämnas i en nyutkommen svensk skrift av Bengt Oxenstierna: Skall
Västerlandet gå under?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
