Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Karleby, Nils: Till frågan om den moderna socialismens ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 nils kableby
tarklassen förmenat att borgarklassen förrått gemensamma ideal,
icke haft sinne för även arbetarnas emancipation. Arbetarklassens
kamp är ett fullföljande av, icke en brytning med borgarklassens
verk. Ett särdeles intressant bidrag till belysningen av detta
förhållande ges i en uppsats av en tysk författare, Friedrich Wolters,
i en nyligen utgiven festskrift till kulturhistorikern Eberhard
Gothein. Uppsatsen i dess helhet söker giva en exposé över typiska
drag i den moderna kulturutvecklingen och marxismens och
arbetarrörelsens samband med dem, samt ägnar dem slutligen en kort
kritik. Förf :s slutsats är, att ’’marxismen för ingen del’/ utgör
den påstådda absoluta motsatsen till den borgerliga utvecklingen,
utan endast sista fasen av denna. Proletariatets tänkesätt och
föreställningsvärld är på nästan alla områden en fortsättning eller
radikalisering av den borgerliga; dess levnadssätt, dess fröjder och
njutningar äro en imitation av de borgerliga; dess åskådningar
över framtidens tekniska kultur äro likaledes de borgerliga, och
blott om centralproblemet, egendomsrätten till produktionsmedlen,
böljar striden’’. Både borgarklass och arbetarklass äro
"revolutionära element i det kristliga samhällets upplösning", vilken
pågått alltsedan renässansen; marxismen är "icke gestaltare av det
kommande, utan den sista upplösningen av det kristliga.samhället"
— en tanke, som är fullt riktig, om man i kristlig inlägger
medeltidsauktoritetens tvinande andliga djurrike.
1 det hela är framställningen mycket tankeväckande, men kan
här icke närmare upptagas till behandling. De ovan gjorda
reflek-tionerna sammanfalla delvis med förf :s synpunkter; han synes dock
kritisk mot hela den kulturriktning, som inletts med renässansen.
Vad här åsyftas, är blott att återgiva framställningen av ett par
förelöpare i det adertonde århundradets Frankrike till den senare
arbetarrörelsen. Den är ett intressant bidrag till dennas omedelbara
uppkomsthistoria.
De socialistiska strömningarna i sjuttonhundratalets Frankrike
hämtade sina argument ur samma naturrättens arsenal, varur
borgarklassen hämtat sina. Den senare hade ur naturrätten härlett
privategendomens och den individuella ekonomiska frihetens
grundsatser, socialisterna härledde därur tanken på ett det ursprungliga
— som man trodde — lyckliga samhället motsvarande samhälle med
gemensam egendom. I motsats till de föregående århundradenas
humanistiska utopier, som merändels återspeglat tanken på en fan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
