Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Karleby, Nils: Till frågan om den moderna socialismens ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till fbågan om den modebna socialismens uespkung 183
tastisk omdaning av samhället genom allas ^niga vilja, riktade sig
efter 1750 de socialistiska författarnas uppmärksamhet mera på de
lägre samhällsgruppernas elände och armod. De sågo — vari förf.
ser ett tecken till det kristliga samhällets inre upplösning! — en
grym orättfärdighet i det förut såsom naturligt uppfattade faktum,
att större delen av mänskligheten vore dömd att leva i avhängighet
av ett litet antal besittande. Den bild, som man målade upp av detta
avhängighetsförhåUande, hade red^n alla de drag, som utmärkte
den senare "eländesteorien". Lönarbetaren måste med sina
händers arbete försörja hustru och barn; han måste av sin lilla osäkra
inkomst betala skräddare, läkare och präst. De rika, som ge honom
arbete, bekymra sig icke om dessa tunga och tryckande utgifter;
tvärtom! De icke blott tvinga daglönaren att anskaffa sig allt av
sina fattiga sous, de begagna till och med just lönens knapphet
till att ytterligare pressa ned lönen. "Ju mera tryckt av nöden
arbetaren är", skrev Linguet 1767, "desto billigare säljer han sig,
desto mindre givande är hans arbete. Despoterna reglera den
ersättning de giva honom alltefter graden av hans svaghet. Ju
tydligare de se, huru han mer och mer försjunker i oförmåga till
motstånd, desto mera undandraga de honom allt som kunde bevara
honom från att sjunka till värdelöshet. Såsom de barbarer de äro
ge de honom icke så mycket att han därmed kan förlänga sitt liv,
utan jämt så mycket att han kan fördröja sin död." Själva den
otillräckliga lönen tvingar alltså arbetaren att gå med på en ännu
lägre, och den från dag till dag sänkta inkomsten av hans arbete
störtar honom i "ett elände, hundra gånger grymmare än
slaveriets".
Man kan icke vara i tvivel om, att dessa skildringar tillhöra den
andliga miljö, varur Marx’ framställning i Kapitalet sprungit.
Kraven på att upphäva detta elände, vilka till de borgerliga
anspråken på ståndens och rättens jämlikhet fogade anspråken på
jämlikhet i livsbetingelser, stegrades under årtiondet före den stora
revolutionen till en etsande kritik av såväl det sammanfallande
feodala som det uppväxande borgerliga samhället. Mänsklighetens
klyvning i två stora klasser, rika och fattiga, besittande och icke
besittande, markerades klart såsom den mörka, bakom alla politiska
rangskillnader liggande verkligheten.. Jordegendomens
koncentration i få händer och de små jordägarnas undergång och arbetarnas
utsugning genom de besittande framhölls. De rikas årtusenden gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
