Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Karleby, Nils: Till frågan om den moderna socialismens ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 nils kableby
orätt mot de fattiga stegrades till en förbrytelse mot hela
mänskligheten därigenom, att de fattiga, svaga och behövande förklarades
vara det värdefullare skiktet i samhället. Massorna vore "styrkan,
den produktiva grunden för alla rikedomar och det mäktiga stödet
för samhället’’, och samhällets huvuduppgift vore omsorgen om detta
skikt. Baheuf slöt därur 1787 följdriktigt, att om, såsom man
påstod, människornas kraft och förmåga vore olika, så vore det sanna
samhällsfördragets uppgift att hindra människorna att göra bruk
av de orättfärdiga naturlagarna, och i stället bjuda dem att dela
allt med sina bröder.
De dåtida förslagen att upphäva det bestående eländet innehålla
in nuce nästan alla sedan på adertonhundratalet utformade
planer. De nådde sin spets i Babeufs korta frågor till sekreteraren i
akademin i Ärras:
^’Hurudant skulle, med utnyttjande av hela summan nu uppnådda
kunskaper, det folks tillstånd vara, vars sociala inrättningar vore så beskaffade,
att mellan dess enskilda individer utan undantag den fullkomliga jämlikheten
härskade, att jorden icke vore privat- utan allas egendom, att slutligen allt
ända till alla verksamhetsgrenars produkter vore gemensamt! Skulle sådana
inrättningar vara i överensstämmelse med naturlagarna? Skulle det vara
möjligt för ett sådant samhälle att bestå, och skulle medlen till en fullt lika
fördelning vara praktiskt tillämpliga?’’
Babeuf trodde sig för egen del kunna bejaka sina frågor, om man
blott underkastade hela samhället reform. Ja, han trodde den tid
redan kommen, då "den sunda filosofin" till välsignelse för
människorna kunde upprätta sitt herravälde över "de osaliga
fördomarnas, den grymma fanatismens och den farliga övertrons rike".
Och han led ett årtionde senare för denna tro martyrdöden, då han
genom omstörtningen av den nygrundade borgerliga staten ville
förverkliga "de jämlikas samhälle". Hans avrättning var ett tecken
till den starka motsättning, som då bildat sig mellan
borg<?rligt-kapitalistisk och proletäriskt-kommunistisk åskådning.
Redan innan revolutionen krossade den gamla regimen gjordes
emellertid försök att infoga proletariatet även i den politiska
förvaltningen såsom understa skikt i ståndshierarkin. Det lyckades
visserligen icke, vare sig i den feodala ståndsförfattningen eller i den
nya borgerliga författningen. Först med den allmänna rösträttens
segertåg under 18- och 1900-talet uppnåddes denna statéborgerliga
jämlikhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
