Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Karleby, Nils: Till frågan om den moderna socialismens ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till frågan om i>en moderna öocialismbns ursprung 185
Den 25 april 1789 offentliggjorde Dufourny de VUliers en
’’Klagoskrift av det Fjärde ståndet, de fattiga arbetarnas, de svagas och
betrycktas stånd’’. Skriften hade till syfte att hos generalstaterna
utverka "den rätt, som tillkommer alla fransmän, men som detta
stånd ännu icke äger: att sända ombud till ståndsförsamlingen".
För att vinna anslutning till de uppställda kraven uppmanade
författaren i skriften till deltagande i en korrespondens från hela
Frankrike över de fattigas och svagas lidanden och medlen till
deras avskaffande. Han fick från alla håll mottaga skildringar och
rapporter, och i februari 1790 grundade han i Paris den "Cercle
social", som i sin tidskrift "Bouche de fer" behandlade det lägre
folkets lidanden och genom sina sociala, t. o. m. kommunistiska
planer redan tidigt ådrog sig regeringens och nationalförsamlingens
ovilja.
Om ock Dufourny i fjärde ståndets klagoskrift icke företrädde
kommunistiska idéer, rörde han sig dock helt i en
föreställningsvärld om ett på folkets lägsta skikt uppbyggt samhälle. "Blott
genom att förstöra allt det", heter det redan i förordet till hans
skrift, "som ända till övermättnad tillgodoser de storas och rikas
stolthet och begärlighet, och å andra sidan genom att försvara de
svagaste, understödja de armaste och höja den allmänna välfärden
genom alla enskildas välgång, kan man vinna den samlade kraft,
den sedliga makt, som ensamt ingjuter fiender skräck och bevarar
freden". Han hoppas, att ett fjärde stånd skall tillfogas de tre
gamla, eller ännu bättre att alla stånd sammansmältas och blott för
beskattningen en indelning företages efter ekonomisk ställning. Om
förnuft och billighet icke räckte för att genomdriva kraven, så
funnes det en oemotståndlig kraft: nödvändigheten. Han bekämpade
sina borgerliga samtidas mening, att samhället vore bildat blott för
att upprätthålla egendomen och ställa den under gemensamt skydd.
Samhället är efter hans mening bildat genom de svagas förening
mot de mäktiga, men "icke blott för att bevara egendomen, icke
ens om öian därunder inbegrepe det kostbaraste av allt, friheten,
utan långt mera för att bevara människorna. Det skedde för att
giva dem något, vilka intet hade, det skedde slutligen för att grunda
gemensam styrka och välgång på varje enskilds styrka och välgång.
Man hade icke avsett att skapa ett sådant system, att egendom och
rikedom i händerna på en ringa del av samhället förnedrade ett stort
antal individer till blott ’förfogbara människor’, till en sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
