Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1924 - Wicksell, Knut: Befolkningsfrågans nuvarande läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befolkningsfrågans ni^vakande läge 205
till I. Korinterbrevets 7 :de kapitel yttrar de för alla tider
minnesvärda orden: ”För att fly otuktssynden have varje man sin kvinna
och varje kvinna sin egen man”, samt i sedlighetens intresse
varnar makarna för att ”draga sig ifrån varandra”, så är det nästan
otänkbart, att han ioke själv skulle ha insett det fullkomligt
opraktiska och omöjliga i ett dylikt råd, därest han icke utgått från
förutsättningen, att det icke behövde medföra framfödandet av ett
obegränsat antal barn. Det var först längre fram, när kyrkan började
smickra sig med att genom sin hjälpverksamhet bland de fattiga
ävensom genom sina munk- och nunne-ordnans frivilliga celibat ha
löst befolkningsfrågan, som den m^ full konsekvens började ivra
mot samtliga nativitetshämimande åtgärder, även de förebyggande —
såsom den katolska kyrkan gör än i dag. Mot användningen av de
sistnämnda kunde ju icke rimligtvis några världsliga straff stadgas,
men i fråga om barnamord och fosterfördrivning lyckades det
kyrkan att hos de barbariska stammar, goter och longobarder, som den
tiden härskade i Italien, genomdriva de blodiga straffbestämmelser,
som sedermera dess värre skuUe införas i alla länder och bibehålla
sig genom hela medeltiden ooh den nyare tiden ända fram till mitten
av förra århundradet! Den befolkningshämmande faktor, som
kyrkan till gengäld själv åstadkom genom sina funktionärers frivilliga
celibat, var naturligtvis såsom en droppe i havet: det blev i stället
de oupphörliga krigen, hungersnöderna och de ständigt sig avlösande
farsoterna, som fingo åtaga sig uppgiften att reglera folkmängden
efter näringskällornas mått!
V.
Lyckligtvis kan man numera hos oss tala mera fritt i detta ämne,
sedan ingen mindre auktoritet än riksdagens båda kamrar så att
säga knäsatt tanken på full straffrihet inom vissa — dock ännu icke
närmare angivna — gränser för åtgärder till avbrytande av ett
redan påbörjat havandeskap. Detta skedde vid 1921 års riksdag i
samband med de då vidtagna starka nedsättningama i
straffbestämmelserna för så väl fosterfördrivning som barnamord. Redan de
sakkunniga, bland vilka eget nog professor Thyrén —
preventivlagens ivriga förespråkare — var en, hade uttalat, att vid en
förestående revision av hithörande lagstadganden frågan om en verklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
