Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1924 - Wicksell, Knut: Befolkningsfrågans nuvarande läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befolkningsfrågans ni^vakande läge 207
oklarhet. Han omnänmer mot slutet av sitt anförande, att det
”särskilt på kvinnohåll finnes en bestämd oeh utpräglad mening om, att
man skall undersöka, om icke inom vissa gränser varje kvinna i^all
hava rätt att avgöra med sig själv under havandeskapets första tid
om hon skall bli mor eller icke”, men tillägger för egen del, att
”ingen förnuftig människa kan väl sätta i fråga, att kvinnan skall
få avgöra detta suveränt, utan då borde det vara med legitimerad
läkares medgivande oeh biträde”. Man kunde härav tro, att hr E.
ville lägga avgörandet härvidlag i läkarens hand — ensam eller efter
samråd med några kolleger — såsom från läkarhåll fakti^t
föreslagits. Men i nästa mening varnar han, och med allt skäl, för det
som måste bli följden, om sakkunnig hjälp förvägras en sådan
kvinna. Men om nu läkaren anser sig böra vägra sin medverkan, så
blir ju ställningen för kvinnan densamma, och den garanti för ett
fullt frivilligt föräldraskap, som vi ovan talat om, skulle allt
fortfarande icke existera. Läkarens syn på saken kan därför omöjligen
få vara avgörande. Läkarna äro naturligtvis de bästa, ja enda
domare, när det gäller medicinska indikationer, men i fråga om vad
som bör kallas ”ett socialt eller ekonomiskt nödläge”, torde deras
omdöme icke kunna skattas högre än annat folks, och till sist torde
ingen vara en kompetent domare härvidlag, mer än den som saken
ytterst gäller. Även läkarna själva skulle antagligen helst se, att de
finge något bestämt att rätta sig efter och sluppe att i en så ömtålig
fråga utöva en diskretionär makt.
Det bästa skulle därför nog vara, om vissa objektiva grunder
kunde fastställas, enklast och redigast väl, om havandeskapets
avbrytande i dess första stadium, t. ex. före dess tredje månad (då
fosterrörelserna först börja uppträda) utan vidare vore tillåtet, såsom
redan flera gånger påyrkats i de lagstiftande församlingarna i
Tyskland, i Österrike, i Schweiz, i Tjeckoslovakien m. fl. Ännu har
dock, så vitt jag vet, saken ingenstädes vunnit framgång — utom i
Sovjet-Eyssland, där, efter vad det säges, stora massor av kvinnor
varje dag vänta utanför de gynekologiska klinikerna för att få abort
verkställd.
Skulle, om den medgåves, en dylik frihet komma att missbrukas?
1 enskilda fall måhända, men icke i regeln. Det förhåller sig nog
härmed som med äktenskapsskilsmässor. Man talar ofta om
lättsinniga skilsmässor, men de som bli i tillfälle att taga närmare
kännedom om förhållandet i de äktenskap som gå till skilsmässa, föra i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
