Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1924 - Carleson, C. N.: Arbetareregering och arbetskonflikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
226 c: N. carleson
Utmanande klassptäg^d. Deras modération förutsättes i förfiållande
till pårtistämplade sätser och intentioner svara mot vissa
högerrege-ringad ”refotmism” i föriiållaiidé till högerpartiers pwgrani och
intentioner. Så trattlkonstmeras ett mer eller mindre bräckligt, oftast
ganska bräckligt modus vivendi. Det uppstår en kraftbalanjs;, vars
ömtålighet kräver den största varåamhet. Det uppstår ett
interregnum, for Vars karåkteriMik man lämpligen skulle kunna omkasta
det romerska ordstavet: ^’tiiter arma tacent leges” (”I krig tiga
lagarna”) till ”IiittBr lég^s tacent arma” det är uttytt: ”I de ängs>
li^ vidhållna formarnas ocfe reglernåis tid tystnar krigsguden/^
Men detta är även ett tillstånd, sotn skänker én viss lisa och
till-fredsötältelse ät svägå mellånpartie^^ vilkas vainmaSt iörbjuder dem
att regera uiftdei* äiisyär. I själ och hjärta finna sakeriiigeh sådana
partier dylikä koösfellatioier Vara ett för déin och deras nerver
dräglig tillståiid, där dé konnä godtycklig <Jda ana gracer än åt
höger, än åt vänster och dät det för dem yppas tillfällen att spela
en roll, sorii ické^tår i riiniig ^proportion till deras parlamentariska
styrka, deraé publiästiskå kapäcitet eller deras sociala förankring hos
ett lands befol^ittg: ^åt. ex. Ijtida baérunérna i ’T)agenö Nyheter”’
och ”Svenska Möi^gönMadet” med bai^ang under den Tryggeri^a
varken-fågel-eller-fisk-ministären, fastäå de liberala grupper„
nämnda tidningar företräda, icke äro starkare än att de på sin höjd
borde tillstädja en piccolaflöjts tonstyrkä och tonhöjd.
I anslutning härtill kåti främhållas, att iiberålä partier mera ^va
sig ett sken äV ”självstäödighet” än verkligen besitta självständiga
méiiingår och syn^^kter. TOl si^ kunna de icke dSlja trots
akt-riing^ärda ansträngningar att de stå bundna av borgerliga
intressens, a^ ett börj^i^ kähMivs i^alitet och att även de liksöm
sina brödér till hö^er traidér begreppet ”arbetaréregering” tänka
sig en styrelse, ^m låter sig antingen spikas fast vid fiktionen om
en opartisk ”stat” eller bindas något mildare litom trollki^tseii
av ett vägt, allmänt ”fräriiåttiTidandé” — iflit^f förebygga
en sådan refgerin^ ällsidfga och prononcerade fcjjreäéaitéring av ett
arbetarepartit tendei^er, när detta arbetarepartis grundsyn är
sociklistiäc.
Det torde ické hå tmdgfitt läsaren, latt den ovän giviia relationen
av lä^én och fall leder till slutsat^n att ^n arbetareregerings roll^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
