Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1924 - Carleson, C. N.: Arbetareregering och arbetskonflikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
AliBKTAREKEGERlXO OCH ARBETSKONFLIKTER 227
uppgifter och möjligheter icke fcunna snävt begränsas till den
parlamentariska arenan. Därför att ett arbetarparti måste vura henlies
postament och ryggrad, vidgas problemet till frågan om detta partis
roll och funktion icke blott i parlamentet, utan även därute i
samhället. Där uppstår då en livlig rapport, en oundviklig växelverkan
mellan partiet ute i landet och partiet i parlamentet, som utgijr
bindeledet mellan det förra och arbetareregeringen, När partiet blir
ministeriellti bli verkan och återverkan av regeringsbeslut och
regeringsåtgärder, av rörelser och aktioner ute hos arbetaremassor endast
så mycket ömtåligare som både de borgerliga partierna och de stora
fackliga och koaperativa organisationerna just då med särskilt spänd
uppmäiitsamhet och nästan nervöst påpasslig kritik följa regeringens
och myndigheters göranden och låtanden. Det är en ingalunda
angenäm position för denna regerings medlemmar^ De nödgas förena
parlamentarisk teknik och taktik med den teknik och taktik, som de
stora fackförbunden utbildat och tillägnat sig under en vida längre
tidrymd än den, då ett arbetareparti vunnit fotfäste i ett jmrlament,
för att sedan inom kort tvingas av valutslag och
majoritetsförhållanden att åtaga sig uppdraget att bilda regering. Deras teknik och
taktik som ministeriella förtroendemän kan icke lämna ur sikte hela
samhället på dess nuvar^inde nivå med dess mångskiftande problem
och stridiga viljor och intressen; S andra sidan kan icke suspenderas
den taktik och t^ikj som burit dem fram till deras ansvarsfulla
poster. Särskilt den nuvarande engelska arbetareregeringen ger oss
ett dag för dag under utveckling befintligt exempel, vars lärdomar
stå i direkt proportion till en särartad parlamentarisk situation,
till en proletärisk solidaritet med specifikt facklig betoning^ till ett
världsväldes världspolitik, där kommunikationsproblemen städse
måste stå i förgrunden» till slutligen samtliga samhällsklassers
ansträngningar att ur krigsårens oeh maktfredssanktionemas djupa
vågdal åter résa verksamhet, affärer och föAindelser till den nivå,
s^m är oundgänglig för en ”Commonwealth” med det brittiska
samhällets ekonomiid^a konstitution. De starka engelAa fackförbunden,
de omfattande kooperativa företagen och arbetarnas kommunala
inflytande och ofta absoluta maktställning i grevskap oeh kommuiier
— allt bildar det tyngsta lod på den våg, där denna ärbetarer^Oring,
i saknad av en fast underhusmajoritét, måste väga sina flaåttXMSh steg.
Prövosteiien blir då oundvikligt först och sist arbet^rfs^riigor; Men
sådana spörsmål yii^d sig redati efter ett par måpadér aTiMacéoM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
