Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1924 - Carleson, C. N.: Arbetareregering och arbetskonflikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
228 c. n. cableson
regim så komplicerade, så ägnade att framkalla överraskande
motsättningar, att de måste väcka största intresse och begrundan hos
all värdens arbetareorganisationer och arbetarepartier. Slag i slag
följa konflikter och hotande tillbud till konflikter ute på
arbetsmarknaden, ute på det gamla både stridernas och förlikningarnas
marsfält, där de djupaste pulsslagcn av engelskt samhällsliv förnimmas.
Vad är ”samhället”, vad blir ”samhälletunder dessa engelska
fejders aspekt? Äro de uttryck ooh tecken för en djupgående
omläggning av själva samhällsbegreppet i människornas intryck och
föreställningar inom en så industrialiserad och merkantiliserad
nation som den engelska? En förändring härutinnan blir avgörande
för uppfattningar och begrepp hos övriga folk, som äro underkastade
samma utvecklingsprocess. Vad är denna term, denna faktor, som
benämnas ”samhälle*’, denna obestämda, ofta till missbruk
åberopade, äii tröga, än hetsiga storhet i arbetskonflikter, i valkampanjer,
detta flytande X i de sociala stridernas ekvationer?
Låt oss t. ex. kasta en blick på den, en världsmetropol förlamande
trafikstrejken i London. Om än icke så sensationell som någon
luft-”raid” av tyska bombflygare över London under krigsåren, har
denna strejk förvirrat, skrämt, stört vanor och ”komfort”, hämmat
ett samhällsmaskineris verksamhet lika effektivt som en invasion.
Hur skulle en konservativ eller liberal regering ha handlat, om en
sådan suttit vid statsrodret ? Sannolikt även den hade framtvingat
ny förhandling samtidigt med att den sökt sörja för provisoriska
åtgärder till trafikens igångsättande och upprättande. Däremot är
det föga sannolikt, att en sådan regering skulle ha velat eller ens
vågat andas om något slags kommunaliséring av spårvägs-,
järnvägs-och omnibustrafiken. Då denna ombesörjes av fyra å fem bolag med
varierande taxor, skulle de borgerliga partierna på sin höjd kunnat
’ tänkas vara med om driftens sammanförande under ett enda bolags
ledning och möjligen därjämte med inrymmande åt ”County
Coiin-cil” av rätt till kontroll i någon form. De i strejken deltagande
fackorganisationerna synas ha handlat fullständigt på egen hand
under Bevins ledning. Lönekraven synas ha varit synnerligen
måttfulla, och även bolagen med sitt anbud om fem shilling tycktes frän
början inställda på erkännande av behovet av en löneförhöjning.
Om Macdonalds kabinett haft en absolut majoritet i underhuset,
är det uppetibärt, att från regeringshåll kunnat slmnkas ett
starkare stöd åt dé strejkande och att frågan öm driftens kommunalise-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
