Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1924 - Karleby, Nils: »Samhället»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhället . 237
enlighet med denna insikt, har man det samhälle, som kan
förverkliga det av marxismen med samhällsomdaningen avsedda syftet. I
överensstämmelse härmed har också en forskare^) sökt definiera detta
samhälle såsom ett sådant, där den ekonomiska och politiska
organisationen och verksamheten fullkomligt täcka varandra. Likaledes
skulle man kunna tänka sig ett, där identiteten mellan intressena
och samlivet mellan människorna vore så fullkomliga, att en
särskild politisk tvångsorganisation icke behövdes — vilket fjärran
utopia verkligen ibland framskymtar hos Marx. En annan
förfat-tare^) har, på i viss mån likartad tankelinje, sökt nå fram till
begreppet ekonomisk provins eller hushållningsprovins såsom
motsvarande det marxska samhällsbegreppet. Med hushållningsprovins
skulle då förstås ett "naturligt ekonomiskt område", bildande en
organisk ekonomisk enhet och i stånd till självförsörjning. Även
detta är emellertid en ganska obestämd storhet, svår att identifiera
i verklighetens värld, och det lär vara starka tvivel underkastat om
det självförsörjande Mellan-Europa, som i det konkreta fallet angavs
såsom naturlig ekonomisk enhet, skulle motsvarat Marx’
föreställningar. Det enda, som är fullt klart, är att marxismens "samhälle"
icke utan vidare sammanfaller med den nuvarande staten och dess
gränser ioke utan vidare med statsgränserna. Men eljest är man på
obestämt område, och man har till slut ingen annan yttergräns än
den stora vida världens gränser.
I själva verket torde det vara hopplöst att söka definiera
det marxska samhället med hjälp av dylika yttre gränser.
I en viss mening — och just den mening, vari Marx i
det ovan anförda uttalandet karakteriserar människans- krafter
som "samhälleliga krafter" — är redan och av naturliga skäl all
ekonomisk verksamhet samhällelig, och dess tunga åligger och dess
frukter tillkomma samhället. Något "privat", i meningen av från
samhället fristående och ur detsamma icke härrörande, finnes ej.
Det gäller blott för männi^orna att komma till insikt och handla
i medvetandet därom. Det kan icke falla någon in att förneka,
att samhället — i betydelsen av släktet^ totaliteten människor–
njuter frukterna av även det arbete, som utföres rent privat.
Alla mänskliga livsyttringar äro samhälleliga livsyttringar. Då
Sultan, Staat und Gesellschaft bei Marx u. Engels, Jena 1922.
Karl Benner, Marxismus, Krieg u. Internationale. Stuttgart 191^.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
