Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Nothin, Torsten: Äldre tiders stora jordfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄLDRE TIDERS STORA
JORDFRÅGA
För TIDEN av TORSTEN NOTHIN
(yj’ DESSA DAGAR, DÄ JORDFBÅOAN RYCKER FRAM
^ å till en förgDundsställning i sven^ politik, kan det vara av
intresse att erinra om ett jordproblem, som särskilt under
senare hälften av 1700- och början av 1800-talet sysselsatte sinnena.
Lösandet av detta problem var den för landets materiella
utveckling måhända viktigaste åtgärd, som någonsin vidtagits; och ändå
börjar hela frågan falla i glömska för alla dem, som ej ha direkt
anledning att sysselsätta sig med densamma.
Låtom oss tänka oss tillbaka till mitten av 1700-talet. I en vanlig
svensk by lågo såsom r^el de olika gårdarna uppbyggda tätt intill
varandra; varje bonde hade sina åbyggnader uppförda å ett noga
begränsat tomtområde. Den till varje särskild gård hörande
inägo-j orden — åker och äng — låg däremot vanligen kringspridd på ett
avsevärt antal ställen. Sålunda må här omnämnas, att enligt en i
lantmäteristyrelsen bevarad karta över Bäcks by i Hvalstads socken
(Skaraborgs län), hörde till en var av de femton gårdarna i byn i
genoansnitt 53 särskilda ägoområden, vartill kommo andelar i
sam-fälligheter till hela byn eller till två eller flera gårdar. Den gård,
som hade sin jord mest splittrad, hade sina ägor på ej mindre än 94
olika ställen.
En ägosplittring liknande den nu omnämnda var ingalunda
ovanlig. Åtminstone i byar med ett större antal delägare, torde
dessa ofta haft sina ägor utströdda på 40 ä 50 platser eller än mer
ooh varje ägoområde eller teg var ofta av helt obetydlig areal.
Givet är att en sådan sakernas ordning förorsakade många
svårigheter. Brukningen av jorden var tidsödande, enär man måste
flytta med sina redskap från den ena platsen till den andra; en
stor del av arbetstiden åtgick för färder till och mellan de olika
tegarna, för transporter av gröda m. m. I fråga om jordens brukande
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
