Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Nothin, Torsten: Äldre tiders stora jordfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1262 torsten nothin
voro jordägarna i hög grad bundna av varandra. Då man nödgades
färdas över andras besådda tegar samt den ene byamannen kunde
vara trögare än den andre i fråga om jordens brukande och grödans
bärgning, uppstodo svårigheter av olika slag. I författningar
meddelades åtskilliga föresikrifter, huru därvid skulle förfaras, och
fullständiga fältreglementen utbildades med en mängd detalj
föreskrifter i hithörande ämnen. Det var ej heller gärna tänkbart för en
jordägare att inhägna sina ägor; betet å de avmejade fälten måste
brukas gemensamt, varvid mången gång uppkommo olägenheter
därigenom, att någon delägare ieke fick sin gröda inbärgad lika fort
som de andra. I fråga om markens torrläggning var beroendet av
grannarna sådant, att en ändamålsenlig avdikning ofta
omöjliggjordes. Även andra förbättringar på jordbrukets område
försvårades i väsentlig grad av de rådande förhållandena.
överdirektören för lantmäteriet Jacob Faggot framhöll i ett
anförande, när han år 1760 nedlade presidiet i vetenskapsakademien,
vilket han då för andra gången innehaft, att orsakerna till landets
dåvarande dåliga ekonomiska ställning hade sin grund i ett olyckligt
och 300 år gammalt förbud emot ’ ’Spannemåls och sofvels utförsel,
tillika med ett nästan lika gammalt delningssätt af jord uti smala
tegar, uti inskränkning af hemmansklyfningar, tillika med förbud
emot torps och nybyggens anläggande samt uti
tjänstehjonsordningar, som drifvit folk ur landet, hindrat hjonelags byggande och
därigenom förorsakat en skadlig folkbrist’’.
Jag skall ej här fördjupa mig i några närmare förklaringsförsök
rörande huru nyss omnämnda ägosplittring uppkommit. Här må
endast omnämnas, att de olika byarna hade sina områden skilda
från varandra och i regel med jämförelsevis liten ägoblandning sins
emellan. Man må föreställa sig, att varje särskild by i allmänhet
betecknade en "bosättning". Vare sig den uppröjning och odling
av mark, som ligger bakom uppkomsten av en by, skett av flera
gemensamt eller av en enda person, har i senare generationer det blivit
allt flera delägare eller byamän och därigenom ha också
fram-tvungits bstämmelser rörande by a jordens fördelning dem emellan.
Den älsta i Sverige kända formen för dylika ägoregleringar
benämnes forn- eller hamarskifte. Olika förklaringar rörande innebörden
av detta skifte ha lämnats; någon säker uppfattning i ämnet torde
ioke ha stadgat sig. Dock synes man tämligen allmänt antaga, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
