Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Nothin, Torsten: Äldre tiders stora jordfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1262 torsten nothin
Såsom redan framhållits, bottnade bristerna i då gällande
bestämmelser om skifte av jord däri, att man ej hade någon form för
jämförelse mellan sämre och bättre jord, vilket i sin ordning
medförde att varje byaman måste få sin teg i varje särskilt ägoområde.
Strävandena till en -bättre tingens ordning måste därför gå ut på att
sammanföra de spridda tegarna till större ägoområden; för att
knnna nå detta syftemål, erfordrades emellertid vid skifte av jord
en gradering av ägorna, d. v. s. att dessa, allt efter sin naturliga
godhet, åsattes olika grad- eller reduktionstal, varigenom erhölles
jäm-förelsegrund, så att bättre och sämre jord kunde, med olika arealer,
gå i utbyte mot varandra, överdirektören Faggot tillkommer äran
av att hava i vårt land infört denna nya skiftesform, vilken, efter
sitt ändamål att sammandraga de särskilda jordägarnas spridda
te-gar till så stora områden som möjligt, erhöll namnet storskifte.
Emellertid var jordgraderingen en mycket krävande åtgärd. För
att neutralisera följderna av en otillfredsställande gradering tillgrep
man utvägen att utlägga de olika byamännens andelar i ett alltjämt
tämligen stort antal ägoområden. Dessa skiften, om vilka flera
författningar utfärdades under senare hälften av 1700-talet, kommo
därför icke att medföra den effektivitet i ägosammandragningen,
som var erforderlig för ett ändamålsenligt brukande av jorden.
Uppslaget till en mera radikal skiftesform gavs i slutet av
1700-talet av dåvarande ägaren av Svaneholms gods i Skåne, friherre
Rutger Maclean. Det må tillåtas mig att, i det närmaste ordagrant,
återgiva en författares^) framställning härom: Efter att i England
och Skottland hava studerat lantbruket, beslöt Maclean att helt och
hållet ägna sig däråt. Vid tillträdet av det ärvda Svaneholm, fann
han det utgöra en vanhävdad egendom och ville inrätta ett nytt
jord-brukssystem. Han mottog omkring 40 ’bönder och många öde
hemman, hopträngda i fyra byar. ’’Fattigdom, tröghet och en
förtryckande känsla av elände utan gränser var stämiplad på dessa
vegetativa varelsers anleten. Ingen åbo fanns, vars ägor ej voro
inblandade på från 60 till 100 särskilda ställen med deras grannars och det
på stora avstånd, så att de knappast kunde åtskilja sina tegar, varav,
uppstodo ständiga trätor och usel skötsel. Den mängd kreatur, som
erfordrades till så spridda bruk, kunde de varken anskaffa eller föda,
helst de tiUika skulle med desamma odla herrgårdens jord och för-
Schiitz: Om skifte av jord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
