Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Hedén, Erik: En svag fredsrörelse - Mogård, Bertil: Det nya avlöningssystemet för statsförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET NYA AVLÖNINGSSYSTEMET
FÖR STATSFÖRVALTNINGEN
För TIDEN av BERTIL MOGÅRD
I.
^ N NÅGOT SÄ NÄR ENHETLIG LÖNEPLAN FÖR
STA-£^ tens befattningshavare torde säkerligen ur både rättvisans
och översiktens synpunkter vara nödvändig. Det gamla
tillståndet, under vilket i regel varje verk eller kår hade sina
särskilda löne- och förmånsberäkningar, utsatte den statliga
lönepolitiken för tvära omkastningar, vilka mestadels avspeglade sig i
d. v. s. som en strävan att bevara det goda gamla. Att Sverige bättre
än någon annan europeisk stat lyckats hävda sin valuta är en
nationell bragd, men en i ordets bästa mening konservativ bragd, och
det är lika typiskt som hedersamt att svenska vänstern därvidlag
spelat en stor roll, ja den ledande rollen.
Konservatism är bra men icke tillräcklig. Med bara konservatism
hade vi aldrig fått någon författningsreform eller någon
åttatim-marsdag, med bara konservatism hade vi aldrig kommit därhän att
vi nu kunna diskutera om nedrustning i stället för om ständigt ökade
rustningar. Därtill krävdes också kraft att våga och vinna. Den
kraften ha de i världskriget deltagande folken ägt i högre grad än
vi, och därför har svenska vänstern fått sitt nuvarande läge, det
bästa den någonsin ägt, som gåva av segrarna i världskriget. En
säker världsfred vinnes ej heller genom bara konservatism. För att
vinna en sådan måste man vilja och våga nedrusta, men man måste
också hava kraft att med tvång avväpna dem som bryta freden.
Detta insåg man hos de mest demokratiska av de stater som deltogo
i världskriget. Naturligtvis ha ej alla de kämpande, ej ens inom de
mest demokratiska staterna, kämpat för världens frihet och fred.
Men många ha dock gjort det. Därför vore det ej opåkallat om vi
svenska fredsvänner, som njuta frukterna av deras arbete, nu vid
tioårsminnet ägnade dem ett tack för allt vad de blött och lidit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
