- Project Runeberg -  Tiden / Sextonde årgången. 1924 /
271

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Mogård, Bertil: Det nya avlöningssystemet för statsförvaltningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dét l^ya avlöningssystemet for statsförvaltningen 27?

enkelheten, som är detta lönesystems företräde, ooh där i detsamma
denna egenskap eftersättes, tarvar det rättelse.

Det första man observerar vid avlöningsreglementena efter det nya
systemet är, att själva begreppet avlöning förenklats. Medan förut
den fasta avlöningen uppdelades i tjänstgöringspenningar och
’lön’’, vari stundom inräknades även bostadsersättning och olika
ortstillägg, inrymmer numera termen avlöning all såsom vederlag
för fullgjort arbete utgående kontant ersättning. Denna uppdelning
avsåg egentligen att erhålla lämplig grund för bestämmandet av
befattningshavares löneförmåner vid ledighet och vikariat samt i vissa
fall för bestämmandet av pension. Dessa förhållanden regleras
numera genom att i avlöningsreglementet finnes angivet den exakta
storleken av det löneavdrag, som under tjänstledighetsdag skaU
göras från avlöningen och utgå som vikariatsersättning. Likaledes
äro genom andra bestämmelser pensionsbeloppen bestämda efter
befattningshavares placering i lönegrad. Genom denna anordning
befrias vederbörande från mycket arbete att vid varje löneutbetalning
upprätta särskilda avlöningshandlingar för lön och för
tjänstgörings-penningar.

Härmed sammanhänger mycket noga frågan om ordningen för
avlöningens utbetalande. I äldre lönesystem medgavs, att "lön"
utgick till månadens slut, även om tjänstemannen under tiden avgått
från tjänsten till följd av dödsfall, entledigande eller avsked, då
däremot "tjänstgöringspenningarna" fingo uppbäras endast för
tiden till och med den dag avgång skedde. Den förstnämnda
avlöningsdelen och därmed likställda lönetillägg utbetalades i förskott
vid månadens ingång, under det att de senare utgingo vid månadens,
slut såsom efterskott. Denna anordning medförde utan tvivel vissa
svårigheter, bland vilka icke den minsta var det tidsödande redovis-,
ningssättet och den ekonomiska otrygghetskänslan, som hos
befattningshavaren alstrades av medvetandet att leva på förskott. Ett
annat tungt vägande skäl för efterskottsavlöning var nödvändig-,
heten av att möjliggöra införandet av en rättvist avvägd
begravningshjälp åt avliden befattningshavares dödsbo.. Visserligen erhöll
tjänsteman före det nya avlöningsreglementets införande vid
dödsfall en månads avlöning som begravningshjälp jämte befrielse för
dödsboet från återbetalning av förskottsvis uppburen lön. Då
dödsfallen kunna inträffa under mycket olika tider av en månad, måste
denna förmån bliva synnerligen ojämn för stärbhusen efter
befattningshavare inom samma tjänsteställning. Hade så dödsfallet
föregåtts av längre tids sjukdom, varunder tjänstgöringspenningarn^
fått avstås, kunde dödsboet ej sällan stå utan medel för bestridande
av de i samband med dödsfallet uppkommande utgifterna. För att
utjämna denna olikhet stadgas enligt det nya systemet, att, om
tjänsteman avlider, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp
utbetalas ett belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade års-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 21 01:31:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1924/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free