Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Thörnberg, E. H.: Genmälen till professor Emil Sommarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genmäle till pbofessob ,emil sommabin 295
idealstat med de yttersta niedel för att åvägabringa ett underordnande av de
enskilda viljorna och de enskilda intressena under det ledande förnuftet. Längre
fram talar Dilthey om den ödesdigra roll, vilken Aristöteles’ uppfattning om
staten som en organism spelat inom de politiska vetenskapernas historia. — Barker
betonar, vilket inflytande Plato utövade på Hegel. Denne hade visserligen ej
Pla-tos tro på kommunismen. Men — fortsätter B. — det var en del av hans teori, att
det borgerliga samhället med alla sina ekonomiska angelägenheter måste bringas
under statens kontroll. Av denna hegelska "étatisme" togo engelska tänkare
intryck. Inom det brittiska öriket framträdde en idealistisk statsfilosofi — i
viss mån som reaktion mot utilitarismen. Om denna "idealistiska" riktning
skriver Barker i ett annat sammanhang ("Politieal Thought in England from
Spencer to To-Day’0 : — "I stället för att utgå från en central individ, efter
vilken samhällssystemet förutsättes vara anpassat, utgå idealisterna från ett
centralt samhällssystem, inom vilket varje individ måste finna sina uppgifters
bana." Denna nya riktnings framträngande innebar, enl. B., ingen revolution
utan endast en restauration; och vad som återställdes, var Plato och hans
"Staten". — Huru klart åskådliggör icke allt detta det utomordentligt starka
inflytande, som enkannerligen Plato åstadkommit i "étatistisk", kollektivistisk
och anti-individualistisk riktning I
Vi komma så över till de romerska juristerna. Dilthey talar om huru den
stoiska skolan sammanknöt en förenklad teleologisk metafysik med idéen om
naturrätten. Och "genom romartie åvägabragtes den epokgörande förbindelsen
mellan spekulationen rörande naturrätten och den positiva jurisprudensen",
Så skildrar han, hurusom det utvecklade sig en upp’fattning om staten, vilken
innebar, att medborgarne utrustades med vissa rättigheter, som vilade på den
allmänna naturrätten. — Ännu mera belysande för det SEimmanhang, vari denna
diskussion befinner sig, är en framställning av Marshall, vilk-en jag så mycket
hellre citerar, som han ursprungligen lär ha varit klassisk filolog. Han
understryker ("Principles", 5 uppl., sid. 732 o. 733), vilka påverkningar dessa
romerska jurister mottogo från stoikerna; och så fortsätter han: Den yngre
romerska rätten vidgade gradvis, men oavlåtligen avtalets giltighetsområde, gav
åt denna giltighet större precision, större elasticitet, större styrka. Till sist
hade alla sociala anstalter kommit inom avtalets sfär, den enskildes egendom
var med tydlighet tillerkänd honom, och han kunde handskas med den, såsom
han behagade. Och så betonar M., hurusom vi kunna leda tillbaka till romerska
och särskilt stoiska inflytelser mycket av det goda och det dåliga i vårt
nuvarande ekonomiska system — den enskildes oinskränkta makt att sköta sina
affärer, men också en ej ringa hårdhet och vrånghet under hägnet av en
rättsordning, som upi)ehållits, därför att den i princip är klok och god. — På detta
sätt kunna vi spåra individualprincipen tillbaka till, bland andra, de romerska
lagkarlarne, medan vi spåra socialprinoipen tillbaka till Plato. För all del —
dylika generalisationer äro farliga. Och det gäller minst lika mycket de linjer,
professor Sommarin själv drar: själva huvudströmningarna inom statsläran och
senare inom nationalekonomien skulle vara "den individualistiskt-grekiska och
den statsorganiskt-romerska". Vilka tänkare är det, som den statsorganiska
teorien för alla tider är sammanvuxen med? Är det en romare? Nej, det är
greken Aristoteles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
