Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Thörnberg, E. H.: Genmälen till professor Emil Sommarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 e. h. thöbnbera.
Jag har icke m^d något kategoriskt uttalande gjort ’ ’de gamla germanerna
till. kommunister’Den, som i någon mån följt den litteratur, vilken uppstått
från och med Laveleye^s "De la Propriété et de ses Formes primitives", är
vida försiktigare. Jag har endast antytt, att ^ ^egendomsgemenskapen eller
åtminstone nyttjandegemenskap till jord anses ha varit en härskande
institution" bland germanerna (sid. 17); och strax dessförinnan (sid. 13) har jag
i samband med de efter Oncken använda orden "en viss grad av
marksamfal-lighet’’ hänvisat till en essay av rysk-amerikanen Simkhovitch, professor i
ekonomisk historia vid Columbia-universitetet, vilken bl. a. skrivit den stora art.’
f f J i Handwörterb. d. Staatäwissensch.
Vad beträffar indelningen av olika kulturvärldars tidrymder, så ger jag
naturligtvis prof. Sommarin rätt: det där bör vara oss bekant framför allt
genom professor Steffens storartade verk "Världsåldrame". Men för den lilla
notisen på 10—12 rader om Kongfutse och hans lärjungar ansåg jag mig inte
behöva dra fram den stora apparaten med Kinas urtid, forntid, medeltid och
nyare tid!
Nu vet jag inte, om det egentligen ar professorns mening att ge mig en liten
gliring för att jag sysslat en smula med kyrkofäderna. Skulle detta vara fallet,
så må jag säga, att den gliringen saknar allt förnuftigt ändamål. Prof.
Sommarin vet själv allt for väl, vilken oerhörd betydelse dessa fäders uttalanden
även i ekonomiska och sociala ämnen ha haft för medeltidens skolastiker och
kanonister samt sedermera ända intill dag, som är, för hela kristenheten, både
den katolska och den protestantiska.
Vilka märkliga typiska holländska merkantilister har jag förbigått! Jag slår
upp vederbörande artikel i Hollands "Nordisk Familjebok". Författaren —
det är sannolikt Falkenburg — talar om italienska, engelska, franska och tyska
merkantilister; men han nämner ingen enda holländsk. Och när prof. Greven
vid Leydens universitet skrev om den holländska nationalekonomien i Palgraves
"Dictionary", då började han med Orotius, fortsatte med Graswinckel och
Sal-masius fÖr att ge särskild relief åt Pieter de la Court. Den senare har jag —
låt vara högst ofullständigt! — behandlat bland "reformmérkantilisterna".
Men ingen av de nämnda var merkantilist av äldre typ. Naturligtvis kunde
jag inte föra Grotiuä till merkantilistema. Jag tog honom i inledningen till en
kort framställning av den roll, Locke såsom naturrättslärare spelat inom
liberalismens historia. Jag nämner också G:s förbindelse med Sverige.
Motsättningen mellan merkantilism och fysiokratism torde av mig anges med
en viss pressning av begreppen. Men jag tror, att jag härvidlag delar en ganska
allmän åskådning. Seliginan gör sålunda gällande, att Adam Smith följde
fysiokraterna, när han lade en sådan vikt vid konsumtionen eller vid
konsumenternas intressen, medan tidigare författare förnämligast ( "primarily") lade vikt
vid producenternas intressen. Bonar säger, att Smith var enig med
fysiokraterna, när han gjorde "konsumenten till nästan den centrala figuren" i sin
"Wealth of Nations". Denis ("Histoire des Systémes" etc. I, sid. 102)
refererar fysiokraternas ställning sålunda: ’ ’Konsumtionens lag är individens
fundamentala lag". Och i Weulersse’s standardverk "Le mouvement
physiocra-tique" (1916) läsa vi (del. II, sid. 685): "Dans le cercle économique, le terme
final est la consommation". (Jag översätter slaviskt: "I det ekonomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
