Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Thörnberg, E. H.: Genmälen till professor Emil Sommarin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genmale till pbopessob emil sommaein 297
kretsloppet ar könsumtionen slutmålet’’ — för fysiokraterna). ’ ’Den rikliga kon’
sumtionen, utan vilken det icke ges någon riklig försäljning, någon riklig
produktion och icke någon inkomst, — — —
Nar jag citerat fysiokratiske författare, har jag tagit sådana, vilkas
uttalanden jag ansett vara belysande för riktningen; och jag har lämnat åsido
frågan om verklige tänkare eller dilettanter. Bland de egentliga fysiokratema har
jag övervägande valt Quesnay och Mercier de la Riviére. — När jag i andra
delen av min bok anger de klassiska nationalekonomernas ställning till
"laissez-faire’’-maximen, skall jag, enligt min ursprungliga plan, också redogöra för dess
historiska tillkomst.
Jag kan inte annat än ansluta mig till professor Sommarins översättning av
ordet ’’wealth" med ’’välstånd’’, när det gäller titeln på det smith’ska
verket; jag hade också skrivit "den lyckliga titel", som E. S. givit; men jag
strök det där ordet för att undvika sken av fjäsk. Men att "wealth" vanligen
översättes med förmögenhet — t. ex. i "national wealth" — det står jag fast
vid; och jag erinrar om den yngre Mills definition av detta begrepp (återgiven
å sid. 241 av min bok). Att Smith ej håller i sär begreppen "wealth" såsom
löpande årligt produktionsresultat och såsom existerande förmögenhet, det ser
jag nu, att också Cannan observerat ("Theories of Production and
Distribution" etc., 2. uppl. sid. 16). — Det är ingen bisak, utan det är tvärtom en
huvudsak, att Adam Smith närmast betraktade människorna såsom skapade lika.
Det av mig anförda citatet (filosof — statsbud — hundar) är ett uttryck för
denna åskådning, som han tillämpade på sin lära om arbetsfördelningen. Ett
litet stycke före de citerade raderna har han också talat om huru föga
människor skilja sig från varandra i naturlig begåvning. Och vi behöva väl inte
tvista om detta, att Adam Smith behärskades av upplysningstidevarvets
uppfattning i ty fall och tänkte på människorna såsom i stor utsträckning lika
utrustade, medan olikheterna i egenskaper voro för honom framför allt ett resultat
av arbetets delning. —• Icke minst ur principiell synpunkt beklagar jag min
uraktlåtenhet att följa prof. Sommarins uppl. av "Folkens välstånd’’;
uraktlåtenheten var en ren glömska, som stod i samband med mitt arbetssätt.
Vad beträffar Collin, så ber jag hr Sommarin godhetsfullt i mitt uttalande
observera ordet "sannolikt". Jag har tänkt taga med Holmbergsson, när jag
i andra delen tecknar Agardhs miljö. Då kunde jag ju också nämna Sartorius,
även om han är en författare "av lägre rang" — och sådana lär jag i
överflöd ha presenterat 1
Prof. Sommarins uttryckssätt är onekligen ägnat att bibringa folk den
föreställningen, att jag om Adam Smith och Ricardo som personer icke haft annat
att förmäla än den förres "bortkomna förläsenhet" och den senares
"börs-mäkleri". Den uppfattningen är ju fullständigt ogrundad. Jag har redogjort
för Smiths levnad, hans vistelse på kontinenten etc.; likaledes har jag lämnat
åtskilliga personliga data om Ricardo, uppehållit mig vid de ekonomiska
getalt-ningar, som gåvo upphov till hans penningsavhandlingar, talat om hans
umgängeskrets och verksamhet i parlamentet. Det är nog för litet, men ej så lite’
som professorns ord ge anledning att tro.
Lönefondsteorien har jag först nämnt ett par gånger; sedermera har jag (å
sid. 201) refererat M’Cullochs utformning av densamma. Av hr Sommarins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
