Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - En amerikansk plan för fred och avrustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 EN- AMEBIKANSK PLAN FOB FRED OCH AVEtfSTNlNG
I fråga om den ekonomiska sanktionen förbinda sig de H. F. P. icke genom
detta fördrag att göra något stridande mot sina egna intressen. Men de ha
frihet att göra vad som helst mot en angripare ifråga om hans
egendomsrättigheter på öppna havet eller inom sina egna gränser. Med ett ord, angriparen
förklaras i akt, och berövas därmed all trygghet för sin egendom i andra
länder. Automatiskt förlorar han sin trygghet runt om i världen.
Effekten av denna ’’förklaring i akf på affärsintressena skulle vara
ögonblicklig. Ingen köpman kunde vara säker på att hans fartyg skulle släppas in
i en annan signatärmakts hamnar eller att hans kapitalplaceringar inom deras
domvärjo inte omedelbart skulle konfiskeras. I en värld, byggd på kreditens
grund, skulle resultatet för angriparen bli oundviklig panik, i större eller mindre
grad. Effekten härav skulle strax registreras i kursfallet på den angripande
statens valuta.
Man får erinra sig att detta icke utgör hela räckvidden av det ekonomiska
sanktionsförfarandet för den angripande staten. Förr eller senare måste den
betala hela kostnaden för skada och för krigsutgifter åt både offren för
anfallet och åt de makter, även de neutrala, som lidit av de ekonomiska
rubbningarna genom angreppet. Det framgår sålunda att sanktionerna för fördraget
sätta i verksamhet de två av Europas erfarenheter, som både hos folk i
allmänhet och hos regeringarna djupast inpräntat krigets ödesdigra följder, nämligen
valutornas fall å ena sidan och påläggandet av skadestånd å den andra. Hela
världskrigets ekonomiska läxa, den läxa som bränts in i Europas medvetande
och samvete, så som ingenting annat någonsin blivit det, tillämpas sålunda på
förebyggandet av krig och på förberedelserna till krig i framtiden.
Med hänsyn till Förenta Staternas anslutning till detta fördrag är det
tydligt, att vissa ändringar i ordalagen äro nödvändiga, så länge Förenta Staterna
stå utanför Nationernas Förbund, eftersom detta fördrag utarbetats för dem
som äro medlemmar av Förbundet. Men de allmänna principerna i fördraget
böra inte möta några tekniska invändningar från Förenta Staternas sida, och
de formella ändringarna kunna lätt göras genom att helt enkelt stryka Förenta
Staterna från de artiklar i fördraget, som nämna Rådet eller Förbundet, eller
också genom att Förenta Staterna inta ställningen som enbart associerad. Det
kan t. ex. inte göras några invändningar mot att godkänna Förbundets
sekretariat såsom organ för inregistrering av fördrag. Dess nytta som verktyg för
offentlig diplomati är redan bevisad, och det skulle inte innebära att bli
invecklad i Europas affärer, över femhundra fördrag ha inregistrerats under
Förbundets femåriga tillvaro, somliga med makter utanför Förbundet. Det är
ingenting annat än en formalitet för att skaffa en sak offentlighet och det
är den enda internationella plan av detta slag, som hittills blivit försökt.
Eftersom fördrag mellan Förenta Staterna och andra diskuteras i senaten, behöver
emellertid inte ens denna bestämmelse bibehållas i den amerikanska upplagan
av fördraget. Men det vore otäjikbart, att de obetydliga svårigheterna att göra
små formella ändringar någonsin skulle ställa sig i vägen för Förenta Staternas
anslutning till planen i dess helhet. Detta fördrag ger inte bara uttryck åt
deras ideal, som mest ivra för att Amerika skall taga sin andel i det fredliga
ordnandet av internationella konflikter, utan den undviker också omsorgsfullt
alla de element i akten för Nationernas Förbund, vilka rönt mest motstånd i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
