Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - En amerikansk plan för fred och avrustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN AMERIKANSK PLAN FÖE ERED OCH AvRUSTNlNGt 315
Förenta Staterna. Korteligen, detta fördrag lämnar Förenta Staterna såväl som
alla andra signatärmakter fullständig frihet att avgöra, huruvida och i vilken
utsträckning de vilja taga del i något givet fall.
Fördraget är lika tillämpligt på Tyskland och Ryssland som på Förenta
Staterna, i det att makter kunna underteckna det, som ej äro medlemmar av
Förbundet. Medlemmarna av Förbundet skulle endast begagna mera av Förbundets
maskineri än icke-medlemmar, i det att de också skulle hia ett medel att behandla
tvister av politisk natur och hotfulla åtgärder som leda till rustningar. Detta
fördrag omfattar icke alls detta slag av ingripande. Det sysslar endast med
frågan om rustningar.
Inte heller är det ett allmänt fördrag om obligatorisk skiljedom. Den fråga,
som föres inför domstolen, är inte politisk utan den om en av parterna i ett
avtal har eller icke har brutit det. Den permanenta rådgivande konferensen och
inte domstolen har i uppdrag att formulera villkoren för traktatens tillämpning.
Fördraget är inte uppgjort efter mönster av Washingtonfördragen, i vilka
rustningsbegränsningen baserades på ett visst förhållande mellan olika länder.
Experter särskilt i fråga om kemisk krigföring påpeka, att sådana
styrkeförhållanden icke för närvarande kunna vare sig fastställas eller tillämpas. Därför
upprättar fördraget en internationell rådgivande konferens för avrustningen,
vilken skall sammanträda regelbundet åtminstone en gång vart tredje år for att
hålla jämna steg med utvecklingen av uppfinningar och upptäckter. Denna
konferens utrustas med en teknisk undersökningskommitté, som är ansvarig
inför konferensen. Nödvändigheten att ha en avrustningskonferens erkännes på
alla håll. Men vad som behöves är någonting mera. Konferensen måste vara
periodisk. Erfarenheten från Washingtonkonferensen visar att om en konferens
icke vidtager åtgärder för sitt eget förnyade sammankallande, kunna de
efterföljande ömsesidiga beskyllningarna från de intresserade parterna hota med
att göra läget sämre i stället för bättre. Om å andra sidan en konferens
automatiskt åter sammanträder, kan tvistefrågan upptagas utan att det stöter
någon av parternas nationella självkänsla.
Genom att skapa en kommission, som underlättar utbytet av ärliga
upplysningar om rustningarnas storlek, de H. F. P:s lant-, sjö- och luftmilitära
program etc., förverkligar fördraget inte bara en bestämmelse i akten för
Nationernas Förbund utan en plan, som vid fredskonferensen i Paris med styrka
framfördes av marskalk Foch i den europeiska fredens intresse. En kommission
med uppdrag att undersöka, huru de olika H. F. P. fullgöra bestämmelserna i
detta fördrag, kan knappast vara misshaglig för en makt, som uppriktigt gått
in därpå. I alla händelser är det uppfattningen hos högt kvalificerade militära
sakkunniga i Förenta Staterna, att detta land inte kan ha några invändningar
att göra mot den plan, som så ivrigt förordades av marskalk Foch vid
fredskonferensen» !
Förhållandet mellan Nationernas Förbunds råd och det nya maskineri, som
rådet skulle upprätta, bör göras fullt klart. Rådet skall mottaga
undersökningskommissionens rapporter och avge utlåtande om dem. Men det kan icke
uppbåda en armé för att framtvinga fred. Fördraget icke blott underlåter att
göra anstalter för en sådan aktion. Hela dess tendens pekar i en annan
riktning. Det finnes inga som helst bestämmelser om en dylik armé. Enligt för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
