Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1924 - Carleson, C. N.: Excesser i revolutioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXCESSER I REVOLUTIONER 361
betraktades och behandlades som ’’exeesser’\ som måste vedergällas
med nya excesser — allt sattes på inkvisitionsindex... allt med
undantag av adelsj orden, som Frankrikes bönder höllo kvar i sin fasta
hand, allt även med undantag av den lagstiftning och
rättsskipning, som revolutionen hade lagt på en orubblig grundval. Sådana
^’excesser" kunde icke utplånas därför att det icke var ’’excesser’’,
därför att det var historiens eget fasta murverk.
Revanschens bödlar häktade, fördrev, avskedade, arkebuserade
massvis de förra regimernas ämbets- och tjänstemän. Béranger, det
borgerliga republik-revolutionsidealets sångare, hånade i dikter,
gnistrande av gallisk satir och humor, dessa ur landsflykten
återvändande franska emigranter, dessa löjliga gengångare från
’l’ancien régime", för vilka excess och revolution voro synonyma
begrepp ur synpunkten att ingenting finge förändras. Och för att
slutligen rikta blicken hundra år fram i tiden från revolutionens
och kontrarevolutionens Frankrike till våra dagars Eyssland, så vad
man än må säga om de ryska revolutionernas överskridande av ett
oundvikligt diktaturprovisoriums gränser och mått, så kan man å
andra sidan med stöd av erfarenheterna och bedrifterna i 1816 års
"Terreur blanche" i Frankrike, med tanke på Cavaignacs kulregn
över gatorna i Paris och Thiers’ ståndrättsexekutioner i "den
blodiga majveckan’’, få en aning om vad som skulle ha varit det ryska
folket beskärt, om en Koltsjaks och hans medbröders arméer lyckats
bemäktiga sig Moskva och Petrograd. Sannolikt skulle storfurst
Wladimirs massakrer på Petrograds befolkning i januari 1906 ha
krymt ihop till en barnlek i jämförelse med det excessernas ohyggliga
öde, som skulle ha blivit slutakten i de kontrarevolutionära
generalernas eventuella triumf. Sannolikt massakrer efter tsarryska mått,
efter de mått, som kunna tänkas hos en samhällskast, vilken suttit
en gång t. o. m. fastare i sadeln än fransk feodaladel och preussiska
junkrar och som alltid hade lätt att ända till de senaste årtiondena
undandraga sig en kulturopinions kontroll och brännmärkning.
Även de till synes mest fasta och klara begrepp rubbas och bli
flytande i oroliga tider; de böjas av det gungande underlaget liksom
ljusstrålens väg böjes av rummets krökning. De upplösas i irrsken
och deras vinklar förvridas. Så sker även med begreppen "excess"
och "revolution" och om de icke fördjupas och förankras i de
historiska perspektiven — vem mäter den skada, som irrbilder av dem
kunna framkalla?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
