Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1924 - Ossiannilsson, K. G.: Från Shakespeare via Sheridan till Kipling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄN SHAKESPEARE VIA
SHERIDAN TILL KIPLING.
För TIDEN av K. G. OSSIANNILSSON.
cy JlCOMTE D^HUMIÉRES, EN SPIRITUELL FRANS^
i / man och uppriktig beundrare av England, skrev få år efter
boerkriget en resebok, som översatt till engelska fått titeln
Through Isle and Empire (Genom örike och världsvälde), och som
i engelska upplagan inleddes med ett företal av Rudyard Kipling, I
detta företal bemöter Kipling vicomtens mycket humana kritik av
den litterära puritanismen med följande betecknande rader:
"Nej, vår kyskhet är inte enbart prydhet. Det är en
administrativ nödvändighet, oss påtvungen av folktätheten. Tänkom oss ett
land med fyrahundra invånare på (engelska) kvadratmilen — om
dessa invånare vore genomträngda av en förfinad och beständig
sinnlighet! Det skulle bli en orgie! Det skulle hindra samfärdseln.
Följaktligen fatta vi oss kort och affärsmässigt i slika ämnen.
Dessutom äro vi en köttätande nation, varav 6,000,000 leva i en stad, som
under fem månader av året höljes i halvdunkel omväxlande med
djupt mörker. Vi anse, att detta verkar eggande på vissa nervcentra,
och vi — nationen — idka sport för att motverka eggeisen."
Kipling är så djupt genomträngd av denna nationella antisensualism,
att han till och med (och med stor iver) bestrider påståendet, att
han skulle beundra Offenbach. "Nej, inte Offenbach, aldrig
Offen-bach. Jag skulle hellre vilja anses för en aggressiv imperialist än för
en beundrare av Offenbach."
Längre i litterär kyskhet kan man, tycka åtminstone vi svenskar,
knappast gå, och ändå är Kipling i detta fall visst intet undantag.
Hans antipod, den mycket betydande och mycket fördomsfrie George
MereditJi, som blottat och bestraffat så många av sitt folks brister
och fördomar, är i detta enda avseende lika mycket puritan som den
store Eudyard. I en av sina romaner, The amazing Marriage (Ett
sensationellt parti), skildrar han på två, skickligt undangömda rader
ett närmande mellan man och hustru, vilket får följder, som
fullständigt förbrylla en, om man litet ouppmärksamt läst den enda sidan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
