Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1924 - Tullkommitténs betänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tullkommitténs betänkandbt 379
Faktum kvarstår, att den klart genomtänkta och allsidiga
protektionistiska teori, som det skulle ha varit av sådant intre^e att
erhålla från en modern nationalekonom med världsrykte, har prof.
Cassel inte i denna reservation presterat.
Däremot vågar man kanske tillskriva hans medarbetarskap
förtjänsten av att reservationen med tystnad förbigår en del argument
för tullskydd, som trots sin uppenbara svaghet spelat en roll i den
tidigare diskussionen. Man bör nog inte av föreliggande
betänkande och reservation dra alltför vittgående slutsatser om karaktären
hos kommande tulldebatter. Det är väl inte en gång så säkert, att
reservanterna själva anse sig ha avsvurit bruket av alla de populära
argument, varom reservationen tiger. Men förmodligen kommer en
framtida historik över motiveringen till nya tullmotioner eller nya
utskottsförslag att sakna motstycken till de provbitar på ekonomisk
visdom, som den förevarande utredningen dragit fram ur
riksdagsprotokollen. Intet resonemang har synts vara för klent, då det gällt
att ge stöd åt en ny eller förhöjd tull. Om varan inte tillverkats
i Sverige, men kunde tänkas bli producerad, borde naturligtvis
tillverkningen uppammas genom en tull. Om den inte redan
producerades i tillräcklig myckenhet, måste detta ju bero på den utländska
konkurrensen, vilken därför med tullar borde utestängas. Men om
den svenska tillverkningen faktiskt räckte till för vårt behov och
mer än det, så att export av varan förekom, syntes detta
tullvännerna utgöra ett nytt argument. Importen från utlandet var ju
tydligen överflödig. Därför heter det från bevillningsutskottet
1888 om glaspulver: ’’I betraktande av den stora importen av denna
artikel har utskottet funnit tull å densamma behövlig’’. Och med
understrykande av att den mindre givande svenska produktionen
bör stödjas, om krita: "Av förhållandet mellan importen och
exporten av krita framgår, att Sveriges behov därav mer än väl kan
tillgodoses inom landet. Då härtill kommer, att de danska
krit-lagren ligga i dagen, medan däremot i Skåne kritan ofta
förekommer djupare, synes utskottet den av motionären föreslagna
höjningen i tullen å krita väl motiverad..." Eller slutligen då "inom
landet produceras ägg utöver det egna behovet, har utskottet funnit
ägg böra, liksom andra landtmannaprodukter, beläggas med
tull..."
Bakom alla dessa mer eller mindre tillfälliga motiveringar ligger
alldeles påtagligt den stadgade övertygelsen, att tullar praktiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
