Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1924 - Tullkommitténs betänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tullkommitténs betänkandbt 377
redd att godkänna varje arbetslön, hur låg den än må vara, som
marknadsläget i en sådan hushållning eventuellt skulle betinga för den ena eller andra
arbetargruppen. Denna förutsättning är det svenska samhället säkerligen icke
villigt att acceptera.’’
Det är möjligt att reservationens förf. ha rätt i denna sista
slutsats. Men i så fall beror detta knappast på uppfattningen i det
politiska läger, dessa förf. representera. Och någon invändning
från deras sida hörde man alls inte av då det under
arbetslöshetskrisen med sådan styrka proklamerades, att just marknadslönerna
vid fri konkurrens måste göras till högsta norm oeh t. o. m. alltid
måste ligga betydligt högre än d^ av samhället beviljade understöden.
Överhuvudtaget har i reservationen frågan om välståndets
fördelning fått en mycket framskjuten plats. Tullarna göra välståndet
jämnare, även om de inte skulle öka den samlade inkomstsumman,
eller t. o. m. om de skulle förminska den. Det sista medgivandet
göres inte i tydliga ordalag, men måste anses underförstått. Och
teorien om den samlade inkomstsumman såsom mätare av folkets
välstånd avfärdas eftertryckligt.
’’Den nationalekonomiska läran om att vinsten av näringslivet i dess helhet
blir störst vid frihandel, innebär givetvis endast, att summan av enskildas
vinster för ögonblicket når ett maximum. Men om en del av dessa vinster
placeras i utlandet och en del av befolkningen utvandrar, ooh om detta fortgår
år efter år, så är det alldeles icke visst, att nationalinkomsten i längden
upp-rätthålles vid ett maximum under ett frihandelssystem. Att utge detta som en
dogm, på vilken man under alla förhållanden utan vidare kan bygga, synes
i varje fall icke vara vetenskapligt berättigat."
I det anförda yttrandet sammanfattas en tankegång, som
genomgår en stor del av reservationen, att nämligen frihandel i vårt land
endast skulle ha skapat stora vinster för en del s. k.
’’avverkningsindustrier" eller möjligen exportindustrierna i allmänhet och att
tullsystemet hindrat dessa "övernormala" vinster och låtit dem
bidraga till att höja upp övriga industriers och deras arbetares
inkomstnivå.
"Genom att införa ett tullskydd, som skapade ny sysselsättning för kapital
oeh arbete, har visserligen vinster för enskilda på avverkningen av landets
naturtillgångar blivit mindre, än den annars skulle varit. Men då den som bekant
i alla fall blivit mycket betydande, så kan häri icke ses någon större
olägenhet. ’’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
