Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1924 - Tullkommitténs betänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tullkommitténs betänkandbt 385
utan också motsvarande ändringar även ifråga om inhemsk produktion; men
i den mån man idke underkänner individens rätt att här handla efter eget
omdöme, måste utrikeshandeln liksom bytet överhuvudtaget, anses giva vinst för
stunden.’’
Det är kanske inte konsumentens rätt att välja men i stället hans
förmåga att välja rätt, som reservanterna betvivla. De första
raderna i reservationens teoretiska kapitel lyda också:
’’Ett förnuftigt tullskyddssystem kan givetvis icke rikta sig mot det
internationella varuutbytet i och för sig. Men frågan huruvida det kan vara
möjligt att utan olägenhet motarbeta en överflödig eller mindervärdig import, är
verkligen icke uttömmande bedömt med vad kommittémajoriteten i detta stycke
anför. Det är i detaljhandeln, där köparnas fackkunskap merendels är ganska
ofullkomlig, alldeles icke givet, att den inhemska varan i första hand blir
föremål för efterfrågan, även om den både i avseende på pris och kvalitet är fullt
jämförbar med eller t. o. m. överlägsen den utländska. Vad som försäljes i
detaljhandeln beror mycket ofta på tillfälligheter, vanor, gamla
affärsförbindelser etc. Det är endast alltför möjligt, att utländska varor i dylikt
hänseende kunna åtnjuta företräden, som icke äro ekonomiskt berättigade. En
överlägsen utländsk försäljningsorganisation kan medverka härtill, och i all
synnerhet kan för en mängd varor, som inom landet produceras i små partier
av spridda producenter, bekvämligheten att göra sina inköp på en gång från
stora importhus lätt bli utslagsgivande för detaljhandlarna."
Vad man i dessa båda citat från betänkande och reservation har
framför sig, är ingenting annat än ett exempel på den synnerligen
ofta framträdande motsättningen mellan de nationalekonomiska
teoretikernas och de praktiska affärsmännens sätt att betrakta
konsumentens och producentens inbördes ställning. För
nationalekonomin är det ett axiom, att konsumtionen bestämmer över
produktionens omfattning och art. Producenten har bara att finna de bästa
medlen att tillfredsställa konsumentens behov på det mest
ekonomiska sätt. Produktionens problem äro för nationalekonomen de
centrala problemen. Den praktiska affärsmannen finner det
tvärtom ganska lätt att producera, men hur han skall ikunna sälja, det
är knuten. Och han har inte samma om man så får säga
ultrademo-kratiska övertro på de stora konsumentmassomas sakkunskap och
förmåga att tillvarata sina intressen. Han förvånas nog alls inte,
när han ser följande notis gå genom tidningarna;
intressant statistik.
En engelsk handelstidning anställde nyligen en ingående undersökning av
följande tvenne frågor:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
