Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1924 - Tullkommitténs betänkande - Händelser och spörsmål - Valrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
[-Valrörelsen-]
{+Valrörel-
sen+}
har haft att uppvisa en del anmärkningsvärda, om också inte
alldeles oväntade drag. Partierna ha inte bara slagits om rösterna
och mandaten. De ha också haft tid att slåss om vad slagsmålet
egentligen gällde. Och om ansvaret för att det kommit att gälla vad det gällde
och inte något annat.
Den Tryggerska regeringen bildades som bekant med programmet att söka
lösa vår försvarsfråga "i samförstånd". Den misslyckades, men satt kvar
för att vädja till valmännen. Ingenting var naturligare, än att man allmänt
och enigt betraktade försvarsfrågan som den stora huvudfrågan, fastän man
Och det enda uppriktiga svaret måste väl bli det gamla: tulkn
verkar det visserligen icke, utan den organisation av producenterna som
bakom tullmuren blir lättare att genomföra, alltså monopol. Men
monopol i några enskildas hand, det är nog trots allt förr eller
senare döden för den privata kapitalismen. Och man undrar, om de
sist nämnda advokaterna för ett tullsystem verkligen tänkt sig in
i dess konsekvenser. För socialdemokraterna kunde ju en sådan
utveckling tyckas vara kärkommen nog. Men faktiskt är det nu så,
att socialister inte äro lika snabba till att förneka alli; värde hos
konkurrensen som många målsmän för enskild företagsamhet och ett
’•fritf näringsliv. De vilja helst se den inhemska industrin
organiserad på ett förnuftigt sätt, genom samarbete som gör slut på
alla onödiga kraftförluster och på av inbördes konkurrens förorsakat
slöseri. Men den eggelse som ligger i utländsk konkurrens och den
mätare av vår egen industriella effektivitet, som förmågan att
konkurrera på världsmarknaden utgör, torde socialister i regel inte vilja
sätta ur funktion genom så mekaniska och antagligen oekonomiska
medel som territoriella avspärrningar. Tullsystemen verka närmast
som en gång för alla företagna uppdelningar av marknaden mellan
olika producenter, och man har skäl att tvivla på det förnuftiga i
en ’’medveten reglering’’ av detta slag. Problemet om den
internationella konkurrensens avigsidor kunna socialister ioke gå ur vägen
för, men de anse det klokast att så sakta närma sig det ifrån andra
utgångspunkter än de nationella tullsystemerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
