Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1924 - Nordström, G. Hilding: Revolution och motrevolution i Ungarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
revolutiok och motrevolutlolt 1 ukgaen 425
land. Utom den kortvarighet, som blev ett av de ’bägge
regeringarnas gemensamma öde, framträder likheten påfallande i särskilt det
avseendet, att bägge dessa folkledare byggde sin maktställning på
ett utomordentligt svagt organiserat fundament. Ord- och
barrikadhjältar framträdde i ymnigt övermått, men det saknades den starka
kraft, som kunde disciplinera demokratiens månghövdade viljor till
solidarisk handling. Demokratien befann sig ett upplösningstilLståad,
som endast överträffades av förfallet inom de förut ledande
sam-liäUsgrupperna. Minst sex demokratiska partier ivrade för olika
lösning av de aktuella samhällsspörsmålen. Kärolyi-partiet, som väl
borde ha utgjort revolutionens styrkebälte, var sammansatt av
heterogena element, bland vilka äventyrare och varjehanda strebertyper
voro talrikt företrädda, medan ett ringa fåtal voro besjälade av den
idealitet och vilja till social pånyttfödelse, som vägledde Kärolyi och
Justh. Endast bland de rena socialdemokraterna fanns någon
organisatorisk styrka och något klart medvetande om behovet av
planmässig taktik. Men även här brast allt i stycken under de snabba
förskjutningar, som ägde rum.
Oktoberrevolutionens regering ställdes inför många och krävande
uppgifter, av vilka de viktigaste voro följande: att sluta fred med de
yttre fienderna; likvidera den forna statliga dualismen och lägga
grundvalarna till den nya ungerska nationalstaten under samtidigt
lösande av de invecklade nationalitetsproblemen efter Wilsonska
principer; att genomföra en allmän demokratisering av lagstiftning
och förvaltning i den nya såmhällsskapelsen och en klassutjämnande
socialpolitik; att sätta yxan till latifundiesystemets rot för att
härigenom bereda de stora massorna av småbönder och jordbruksarbetare
möjlighet att erhålla jord; att socialisera de stora monopolföretagen;
att ånyo sätta fart i den genom blockaden lamslagna produktionen;
att göra ett slut på anarkin och blodsutgjutelsen inom landet och
inleda en allmän försonings- och fredspolitik.
Kärolyiregeringen uppbars av en koalition, bestående av
socialdemokrater, Kårolyister och borgerMga radikaler, men den kunde
åtminstone i början räkna på anslutning från betydande grupper
av medborgare även långt utanför partigränserna. Den breda
fron-•ten började likväl ganska snart att svikta. Sällan har väl en
regering varit vägledd av så upphöjda ideal som Mikael Kåolyis.
Tra-gdken i dess öde blev därför så mycket större. Just den
internationalismens idé, på vilken Kärolyi grundade sin politik, blev det nya
systemets baneman. Icke arbetarnas och pacifismens
internationalism utan den gamla tidens internationella makter, som för en tid
hållit sig dolda i bakgrunden, men som ganska snart började att
konsolidera sig: storfinansens, militärledningens och storborgarnas
intemational.
Svårigheter av allehanda slag inställde sig. Kegeringen hade, som
förut framhållits, kommit till makten för sent för att kunna hindra
den sociala upplösningens fortgång. Kriget, som ju enligt den im-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
