Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1924 - Händelser och spörsmål - Presidentvalet i U. S. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 handelsélt och spöb&mål
ska stora rostsummor i industri- och gruvdistrikten. Men sodalistetiketten
säges ha kostat La Folette fler röster i väster än den gav honom i öster, d. v. s.
att farmarna dragit sig för att följa honom. Tyskarna troddes skola rösta med
tredje partiet men antas ej ha gjort det i den utsträckning, man väntat. För
oss svenskar kan det ju vara av intresse att lägga märke till, att det i all
syn-i^erhet är i de ’’skandinaviska’’ åkerbruksstaterna, som partiet vunnit anklang.
Någon jämförelse med tredje partiets röstetal i år och socialisternas,
far-mer-labours, non-partisan-league’s vid förra valet är icke möjlig. Dessa tre
grupper flöto då i många stater in i varandra och voro skilda i andra.
Dessutom ha ju nu säkerligen en hel del särskilt demokrater röstat med partiet.
Den speciellt amerikanska och för en främling ganska svårförståeliga Ku
Klux Klan-rörelsen har spelat en viss roll vid valet. Rörelsens program, i den
mån den har något, kan i all korthet sägas vara detta: front mot bolsjevism,
katolicism och negrer. Dess anhängare torde ha varit att finna åtminstone
hos båda de gamla partierna. Hos republikanerna ha de kanske märkts minst,
men vid demokraternas kandidatnominering var klanrörelsen på tapeten och dess
anhängare bidrogo till att hindra den katolske New Yorkguvernören Al. Smith’s
nominering. Intetdera partiet tyckes dock riktigt vilja kännas vid Ku Klux
Klan.
Vid själva elektorsvalet är nog dess betydelse svårkonstaterbar, men
sam-tidigt förrättades val av guvernörer i staterna och av senatorer och
representanter och ett par klanmän lyckades bli valda. Den demokratiska pressen påpekar
med energi, att de samtliga voro republikaner. Det var i ett par av
mellan-staterna de hade framgång.
Både senators- och representantvalet lämnade för övrigt till resultat, att
republikanerna under den kommande perioden ha säkra majoriteter i båda
kamrarna. Senaten kommer att bestå av 53 k 54 republikaner, 40 ä 41 demokrater
och en farmer-labour (en republikansk plats vakant), varvid dock ett par av
republikanerna äro lite tvivelaktiga och ej fullt att lita på. Majoritet blir det
dock. I representanternas hus blir ställningen ungefär 240 republikaner, 190
demokrater och en h två socialister. Jag skall gärna erkänna, att jag icke
riktigt förstår mig på deras partibeteckningar, och det är möjligt, att det är
ytterligare någon socialist. I alla fall äro de inte så många, att det stör.
I den största staten New York segrade republikanerna vid elektorsvalet, men
demokraten Al. Smith blev vald till guvernör. Han är katolik och "våt" och
tydligen mycket populär, särskilt i själva staden New York. Två kvinnor valdes
till guvernör, Mrs Ferguson i Texas och Mrs Ross i Wyoming, båda demokrater
och båda efterträdande sina män. Wyoming röstade annars republikanskt.
Och så till sist kan det påpekas, att den mångomtalade senatorn Magnus
Johnson blev utslagen av en republikan i Minnesota.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
