Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1924 - Carleson, C. N.: Industrikapitalism och driftsråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTBIKAPITALISM OCH DEIFTSEAD ! 481
tager i betraktande riskerna och de nästan oövervinneliga
svårigheterna därvid, utan lekande lätt skriver: ’’Det kommer givetvis (!!)
att försökas en nppdelning på mindre enheter.’’ "Givetvis icke",
skulle man med vida större fog kunna säga. EEer vilka tankar har
förf. om sina medbröders tekniskt-ekonomiska förnuft? Skulle
privat- och bolagskapital hysa någon böjelse för att driva produktionen
tillbaka till smådrift? Snarare skulle man då kunna tänka sig att
de stora etablissemangen av ovilja mot nämnderna stimulerades till
en utvidgning och intensifiering av den maskinella apparaten för att
minska arbetsstyrkan, men även det kräver kostnader. Nog skulle
man mer än en gång väga förargelsen över driftsnämnder mot
utgifter och produktionshämning i samband med företagens
massakre-ring, och det torde även kunna tilläggas, att så upplysta
arbetare-skaror kunna mobilisera sig i nutiden, som med all rätt och just till
värn om industridriftens förnuftiga utveckling komme att resa en
protest mot dylik förlamning och dylikt ödslande — fullkomligt i
onödan ur hela det ekonomiska samhällslivets synpunkt — av
kapital, arbete och tid. Då skulle på allvar engageras samhällets
intervention, dess uppmärksamhet på privatkapitalismens metoder
skärpas ända till en impuls att röra vid kapitlet om förfoganderätten
över produktionsmedel. Och det vore då ej heller uteslutet att i
meningsskiftet även virvlades in utlandskonkurrensens av arbetsgivarna
omtuggade argument, som då bleve rätt så kraftigt vänt mot de stora
industricheferna med deras frånskiljande från produktionen som
slagskugga i skådespelets bakgrund. Det kan ha sina obehagliga
konsekvenser att ideligen ropa om utlandets konkurrens...
I fortsättningen hotar förf. även med industriledningens
överflyttning till affärskontoren, sedan företaget kluvits i ett underordnat
driftsföretag och ett överordnat affärsbolag. En sådan tendens är
så mycket mindre otänkbar som redan nu finnas talrika exempel på
dylik klyvning. Undertecknad skulle kunna nämna företag redan
för femton år sedan, där storspindeln i nätet sitter i Göteborg,
medan dotterbolagen, de egentliga produktionsbolagen, finnas strödda
från-Värmland och Dalarna i norr till Småland i söder och
"förvaltas" vart och ett av en enda avlönad person. Om nu förf. anser att
driftsnämnder skulle påskynda en dylik utveckling till faktisk
centra-lisation i intressentgruppens affärsorganisation, så torde han endast
göra sig själv omaket att "väcka björn som sover". Ty om nu
driftsnämnder icke skulle kunna tänkas applicerade på den centrala
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
