Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1924 - Carleson, C. N.: Industrikapitalism och driftsråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482 c. If. CABLESOl^r
affärs- och faktiska, drifteledningen, så manar han fram m tanke
på kommnnal eller statlig drift, på kontroll över affärsbolagen
samtidigt med att han främjar kooperativa ideer och uppslag. På
krigsfot eller aweöklingsfot gentemot kooperation — det kanske inte
dröjer alltför länge, innan bolag och banker ställas inför detta val —
och otvivelaktigt ligger ju även ett kooperativt element inneslutet i
driftsnämnderna. Bankväsendet kan även tvingas räkna med nya
faktorer. I det tysta — bakom oron på arbetsmarknaden — kämpa
sig arbetarna framåt med sina organisationsproblem. En en gång
helt merkantiliserad och bankbehärskad industri gör sig själv mera
’ ’socialiseringsmässig — då torde det ej stanna vid blygsamma
driftsnämnder — än en landsortsorienterad industri med sin förmenta,
mer eller mindre "verkligt personliga kontakt" mellan ledning och
arbetskraft.
Vatfken hotelser eller vrångbilder äro till gagn för en så långt
möjligt lidelsefri diskussion. Föga främjar det ett lugnt
övervägande, när det framkastas, att ’ ’av ett frivilligt samförstånd
intresserade arbetsgivare" skulle, om de tvingas av en lag om driftsnämnder,
"ställa sig på en rent negativ ståndpunkt" d. v. s. i ren desperation
vinda upp alla bryggor till samförstånd. Eller vad skall man säga
om sådana konstruerade eller rena undantagsfall som att
företagsledaren befinner sig på affärsresa — i Sydamerika (sic), då han
plötsligt träffas av en anmodan från driftsnämnden att återvända
h^m? Försöken att med dylik argumentation framställa lagen som
illusorisk råka röja en viss dålig vilja på arbetsgivaresidan, och
uppenbart blir det svårt, om ej omöjligt att genomföra en
driftsråds-institution, om man måste antaga, att denna part i sin helhet
verkligen vore så beskaffad. Förf. iöke ens stannar vid obstruktion,
utan ger även välvillig anvisning på klart sabotage, i det han ställer
i utsikt att till bisittare i nämnderna i avsikt att skada dem komme
att utses av arbetsgivaren sådana tjänstemän och förmän, som sakna
fullgoda tekniska och ekonomiska insikter. Det är ju en utmärkt
karakteristik av andan på den sidan hos en del — ingalunda hos alla
vilja vi hoppas.
Mycket möjligt att driftsnämnden i flera fall blott blir ett utskott
för fackföreningen, men kan det vara, då ju fackorganisationen har
medinflytande på lönesatserna, till skada för företaget? Är det så
motbjudande, att arbetsgivaren t. o. m. skulle känna sig frestad att
lägga gökägg i boet, att söka insmussla oorganiserade i nämnden i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
