Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1924 - Carleson, C. N.: Industrikapitalism och driftsråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTBIKAPITALISM OCH DRIFTSEÅD 483
syfte att splittra ? Vid detta avsnitt i förf :s kritik må det erkännas
oeh framhållas, att driftsråden böra vara omgivna av en stark
organisation; även tjänstemännen böra vara organiserade, och sannolikt
är ej heller en bristfällig arbetsgivareorganisation just till fördel för
lagens tillämpning; klagoinstanserna äro även i samband därmed ett
outrett kapitel. Men, för att återvända till förf :s farhågor för
företagens administrativa omläggning — han upprepar dem på sid. 17 —
från arbetaresynpunkt kunna driftisnämnder anses av nöden särskilt
där endast en inspektor sköter en filial, men då även samtidigt, om
det skall bli någon mening med reformen, bör institutionen i ett
mångdelat företag utvidgas med en affärsdriftsnämnd. Så glida vi
då in på det ömtåliga område, som heter produktionsteknik och
yrkeshemlighet. Det förefaller då som om det icke vore alldeles omöjligt
att ordna teknisk undervisning delvis även på annan tid än den
ordinarie arbetstiden; redan nu sändas ju tekniska adepter ut i
industrin att ’’praktisera’’; vore det då omöjligt att kombinera deras
teoretiska insikter med arbetarnas "praktik"? Även dessa adepter
bibringas ju undervisning som ett slags industrins volontärer utan
att industricheferna hörts klaga över att bli besvärade av dem. Vad
som väcker förf :s betänkligheter och misstro framför allt är
emellertid den med driftsnämndernas funktion förenade rättigheten att
yttra sig om tekniska förändringar, åsyftande ökad produktion. Han
fruktar konkurrenterna och det är begripligt; han vill påskynda
införande av nya maskiner, apparater, metoder, men vore det då
verkligen för mycket begärt, att arbetspersonalen finge ett ord med, ifall
förändringarna vei^kligen allvarligt skulle hota arbetskraftens
existensminimum eller’rent av med arbetslöshet? Sannolikt blir det
svårt att bevara yrkeshemligheter — så är fallet redan nu, varom
talrika processer burit vittnesbörd — men konsekvensen därav kan
även bli, att nu rådande konkurrenssystem visar sig i högsta grad ^
antisocialt genom att bakom yrkeshemlighetens ridå monopolisera åt
privatkapital betydelsefulla uppfinningar och sålunda motivera en
annan ordning, fotad på samhällsnyttan av en uppfinning.
Det skall erkännas, att det är en ingalunda illa funnen invändning,
då förf. påpekar möjligheten att utspionera konkurrenter, i det
konkurrerande företag på bakvägar skulle kunna innästla sig i
varandras driftsnämnder, och att därvid även skulle kunna frameggas
kon-Imrrens mellan företagens arbetarekårer, men även denna
invändning leder till samma slutsatser som i det föregående, nämligen att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
