Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1924 - Olberg, Paul: Okända avhandlingar och brev av Karl Marx och Friedrich Engels - Mot avsocialisering?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOT A VSOCI ALISERING?
ETT LITET BIDRAG.
å NDER DET ATT I VÅRT EGET LAND
DI8KUSSI0-/ i nens vågor gå höga om socialisering och avsocialisering,
om möjligheten eller omöjligheten av ekonomisk drift vid
statsföretag, enkannerligen järnvägarna, kan det kanske vara av
intresse att taga del av ett experiment med statsjämvägar i det annars
från all socialiseringsbesmittelse tämligen förskonade Amerika.
Under valstriden har La Folette påpekat de kanadensiska statsjärn-
slöt Marx att’ avfatta sitt svar till Sassulitj helt kort. Han skriver
där: ^’Av den undersökning, som i ’’Kapitalet^’ är genomförd, kunna
inga slutsatser dragas för eller mot den ryska byns livskraft. De
särskilda forskningar, som jag företog, såväl som materialet ur
autentiska källor övertygade mig om, att byn utgör en hållpainkt på vägen
till Rysslands sociala förnyelse. Men för att möjliggöra, att den
verkar i denna riktning, måste man framförallt avlägsna det
upplösande inflytande, som undertrycker den, och sedan tillförsäkra den
betingelserna för en fri utveckling."
Den senare utvecklingen har fullkomligt krossat de stora
förhoppningarna på byns sociala roll. Engels har liksom de ryska
marxisterna också ofta medgivet detta. Ekonomiska motsägelser,
böndernas antisociäla läggning och inte minst tsarismens politik isynnerhet
efter 1905 ha medfört en raskt framskridande upplösning av byn.
Förloppet av den ryska agrarrevolutionen under de sex sista åren
har lämnat nya bevis för, att den ryske bonden är utpräglat
individualistisk, och att privatkapitalismens ekonomiska grundsatser äro
de bestämmande på landsbygden.
Den intressantaste delen av ’’Arkivet" är utan tvivel de först
offentliggjorda breven från Friedrich Engels till Eduard Bernstein.
Tillsammans är det 78 brev, däribland tre, som äro adresserade till
Frau Regina Bernstein. De hänföra sig till tiden 1881—1886, dä
Engels levde i London och Bernstein redigerade Socialdemokraten i
Ziirich. I breven behandlas arbetarerörelsens problem i olika länder,
i främsta rummet naturligtvis Tyskland, såväl som de årens
internationella politik. Breven äro försedda med en utförlig inledning av
utgivarna. En tysk upplaga av dessa brev skall snart komma ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
