Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1924 - Mot avsocialisering?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504 mot avsocialiseeing?
ner vissa linjer och börjat en agitation för kolonisering för att
kunna hålla andra i’ gång.
Anslagen för att bygga linjer, som skulle mata huvnidlinjerna, ha
mötts av motstånd i senaten, vars på livstid tillsatta medlemmar i
stor utsträckning äro influerade av den konkurrerande linjen eller
andra privata intressen. Den allmänna opinionen har emellertid
varit på sin vakt, och inför de kraftiga Tittrycken av dess vilja har
senaten böjt sig.
Förbättringen av driften har varit sådan, att den förut långt
överlägsna C. P. R. blivit distanserad. Författaren nämner sådana
förträffligheter, som ge oss åtminstone ett intryck av höjden av
komfort, som särskilda rökkupéer för damer såväl som för herrar,
telefon och budsändningstjänst, radiomottagare med program från
järnvägarnas egna avsändningsstationer och en hel del annat utom den
vanliga Pullmanlyxen. Ännu otroligare låter hans försäkran att
utom dessa förmåner personalens tillmötesgående och förekommande
sätt vid statsjärnvägarna är sådant, att man knappt kan leta upp en
mer kompetent eller entusiastisk grupp av anställda. Han anser
orsaken härtill vara anständiga löner, kollektivavtal och en känsla
av meddelägarskap i företaget. Vi som ständigt matas med mer eller
mindre sannfärdiga och belysande exempel på just de motsatta
egenskaperna som utmärkande för statsanställda skulle kanske vara böjda
att anse författaren för en av dessa älskvärda skönmålare, som gå
omkring med färgade glasögon, om han inte som belägg för sin
uppfattning anfört ett erbjudande från de högre tjänstemännen att
avstå en dagsinkomst i månaden för att sänka driftskostnaderna. Det
kan kanske förtjäna att nämnas, att detta för chefen skulle betyda
1,400 dollars om året.
Annonseringen har blivit en succés. Direktören har i sina tal
strukit under idéen: "Ees med stats järnvägarna och Ni få mindre
skatter.’’ Och för befolkningens flertal torde det inte vara en
främmande tanke, att om det skulle vara nödvändigt underkasta sig
någon liten olägenhet för att resa med statens linjer. Den
konkurrerande linjens direktör klagar också över illojal konkurrens.
Den stora frågan är emellertid finansieringen. År 1921 fanns
som vi sett en balans för såväl driftskostnader som fasta kostnader.
1922 efter reorganisationen fanns ett överskott på nära 2 milj., sedan
driftskostnaderna täckts. För första gången i dessa linjers historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
