- Project Runeberg -  Tiden / Sjuttonde årgången. 1925 /
84

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1925 - Carleson, C. N.: Hjalmar Branting — teoretikern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84

C. ff. CAELBSOff

ring". Faran för förvirring genom utilistkonventiklars konkurrens
med Lill jansmöten och fackföreningsmöten tvang honom att — låt
mig ännu säga det så här efteråt — med ’beundransvärd voltairiansk
klarhet och skärpa belysa kärnan i den korta programpunkten:
"Keligionen privatsak". Det föll honom naturligtvis inte in att
tvista med Lennstrand eller vem det vara månde om guds existens,
bibelns auktoritet eller "religionens" större eller mindre skuld i
samhällenas tillstånd, men han hävdade att punkten vore ett adekvat
uttryck för toleransens princip, för den areligiösa statsmakten och att
den "fördummelse", för att använda dåtidens term, som utilismen
bekämpade med en rätt billig och lättviktig argumentation, icke
kunde varaktigt utrotas om icke genom ett socialt omdaningsarbete,
som höjde massorna till kultur och därigenom till ett fritt och
upplyst omdöme i religiösa ting. Det var egentligen alldeles samma
tankegång, som femtio år tidigare hade förestavat Marx’ skepsis
gentemot unghegelianer, en skepsis som icke var ett tvivel utvecklat
på dessas egen filosofiska terräng, men väl förenad med en social
vidsyn bortom och långt över en så trång arena, kortligen en vidsyn
som vägrade att underordna det primära under det sekundära.

Låtom oss nu gripa ur dessa årtiondens historia ett par
betydelsefulla episoder, där genom rörelsers och händelsers inverkan teori och
praktik kommo att befinna sig i en kontakt och på ett avstånd från
varandra, som vi skulle kunna benämna praktikens och taktikens
perihelium i förhållande till teorien. Jämnlöpande med fejden
mellan revisionism och marxistisk "ortodoxi" fördes i början av
innevarande sekel inom den socialdemokratiska världen ett livligt
meningsutbyte om "generalstrejken". Med verve och talang
förfäktade författarinnan Koland-Holst sin mening, att den borde
upptagas i arbetarpartiernas taktikarsenal. Tvivelsutan gjorde hennes
argumentation ett starkt intryck även på Branting och i allmänhet
på alla, som hade att bära en ledareställnings tyngd och ansvar
under en period, då flerstädes i Europa — i Belgien, Österrike, Ungarn,
Preussen — allmän-rösträttskravet och hårdnackat motstånd mot
dess uppfyllelse bildade bakgrund för idéer och uppslag i riktning
hän till extraparlamentarisk "påtryckning". På "folkriksdagarnas"
tid hade vi i Sverige redan haft med liberalismen en första dust

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1925/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free