Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, december 1925 - Sterner, Rich.: Konjunkturrörelse och penningvärdesändring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
RICH. STERNER
kunna ange, är det inte bara guldvärdet, som bestämmer
penningvärdet, utan det är även i viss mån tvärtom.
Storleken av den med betalningsmedel verkställda omsättningen
beror i första rummet på produktionens omfattning. Om
produktionen sålunda ökas, under det att betalningsmedelsmängden förblir
konstant, inträder sålunda vanligen allmänt prisfall. Så skedde under
1800-talet vid flera tillfällen, då guldproduktionen inte höll jämna
steg med produktionsutvecklingen i övrigt. Och ett exempel av det
motsatta slaget kunna vi erinra oss från kristiden. Ty dess höga
prisnivå berodde inte uteslutande på ökning i penningmängden —
även om detta var den förnämsta orsaken — utan också till en del
på varubrist. Dessa ändringar i omsättningsomf ånget innebära
naturligtvis också en förändring i låneräntornas jämviktslägen, och
om man i god tid låter de verkliga låneräntorna följa med i dessa
ändringar, skulle ett konstant penningvärde mycket väl kunna
bibehållas. Men inte heller i detta fall finns det någon fullt säker
garanti för att erforderliga åtgärder verkligen företagas.
III.
Prisstegringens verkningar.
Problemet om hur penningvärdesändringar komma till stånd har
givetvis flera sidor, som vi här inte antytt, men vi kunna inte längre
uppehålla oss därvid. Vi måste åter ägna oss åt
konjunkturfenomenet. Först vilja vi uppta fallet högkonjunktur i förening
med allmän prisstegring.
Man skulle kunna tänka sig, att ett penningvärdesfall borde
innebära en likformig stegring av alla priser, åtminstone försåvitt
nyttig-heternas knapphetsvärden förbli oförändrade. Men så är ju
ingalunda fallet. De nominella penningpriserna visa i många fall en
betydande seghet, i andra ge de snabbt efter. Följaktligen bli en del
priser efter i höjningen, vilket har till följd, att så mycket mer
pengar blir över till efterfrågan av övriga varor, av vilka en del
sålunda måste stiga i oproportionerlig grad. Dessa förändringar i
förhållandet mellan de reala priserna måste naturligtvis framkalla
en motsvarande förändring i produktionsriktningen; de varor, som
sjunka i förhållande till de övriga, komma att tillverkas i mindre
mängder, de som stiga i större,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
