Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1926 - Händelser och spörsmål - Mosulfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL 55
lertid och förklarade att hans befogenheter upphörde i och med det ett
skiljedomsförfarande inleddes.
Situationen var synnerligen kritisk. Det var icke blott Turkiets vägran att
gå med på skiljedomsförfarande, som bidrog härtill utan därtill kom att ett
beslut måste fattas enhälligt, de tvistande parternas röster oberäknade. Nu var
det bekant att icke blott den svenska rådsrepresentanten utan även tvenne
andra, större makters ombud hyllade den uppfattningen att en delning vore
önskvärdare. Långa överläggningar förekommo inom rådet men majoriteten
av rådsmedlemmama ansågo sig icke kunna rösta för någon annan gränslinje
än den av undersökningskommissionen föreslagna Briissellinjen, trots att
vägande skäl framfördes för delningslinjen efter Mindre Zab.
Tremannakom-mittén försummade icke heller att göra ett nytt försök att föra samman
parterna men då inga möjligheter för en medling visade sig föreligga återstod
blott att skrida till beslut.
Hur skulle de handla som förfäktat delningslinjen? Skulle de spränga
enhälligheten och därmed göra det omöjligt för rådet att fatta beslut? Låtom oss
ett ögonblick betrakta den situation, som skulle uppstått om rådet icke blivit
enhälligt. Då såväl direkta underhandlingar mellan parterna som alla
försök att åstadkomma en medling misslyckats bleve läget i hög grad allvarligt.
Rådet kunde icke anvisa någon ny utväg och frågan skulle lämnas öppen till
förfång för både folkförbundet, vars prestige skulle lidit ett avbräck, och för
freden, som bleve allvarligt hotad i det att England ju höll det omstridda
området besatt. Det var alltså inför dessa utsikter, som den svenske
rådsrepresentanten ansåg sig böra ansluta sig till majoriteten. Det skedde dock
icke förrän Amery avgivit en bestämd förklaring att England inom 6 månader
skulle avsluta ett nytt fördrag med Irak som på 25 år förlängde den nuvarande
mandatregimen. Till detta villkor knöts vissa andra rörande administrativ
självstyrelse för kurderna, kommersiella avtal med Turkiet etc. Det
väsentliga var emellertid att säkerhet fanns för att England skulle fortsätta att
uppträda som mandatmakt i förhållande till Irak och sålunda övertaga
ansvaret för att dess fredliga utveckling tryggades. Genom att beslutets
ikraftträdande uppskjutit» till dess ett nytt fördrag mellan England och Irak
avslutats har rådet också berett parlamenten i respektive länder möjligheter
att diskutera frågan och framställa sina krav.
Mycket har sagts om de ödesdigra konsekvenser, som beslutet i Mosulfrågan
skulle få. Men har rådet kunnat handla på annat sätt än det gjort? Såsom
här uppvisats talade objektiva skäl för områdets förening med Irak. Någon
turkisk rätt till området finnes icke. Enligt Lausannefördraget hade Turkiet
nämligen överlämnat åt rådet att bestämma var gränsen skulle gå och avstått
från suveräniteten över allt territorium utanför denna. Först genom
rådsbeslut skapades med andra ord en legal basis i det att området fördes till
Irak och Englands ställning som miandatmakt även utsträcktes till det förra.
En annan sak var att det med hänsyn bl. a. till Turkiets känslor ägde den
största betydelse att allt gjordes som kunde göras för att åstadkomma en
uppgörelse i godo. Den svenske rådsrepresentantens ansträngningar i denna
riktning ha icke på något håll, där man stått opartisk rönt annat än det
livligaste erkännande, och i hög grad varit ägnat att stärka rådets ställning i
den kanske svåraste fråga som det ännu behandlat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
