- Project Runeberg -  Tiden / Adertonde årgången. 1926 /
104

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Montelin, Hjalmar: Vad är det?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

104 HJALMAR MONTELIN

den verklig betydelse för hans liv. Kan man tala om en symbolisk
bön? I varje fall måste en dylik symboltro väsentligen förändra
den religiösa hållningen över huvud taget och betecknar otvivelaktigt
en förtunning av den positiva religiositeten, såvida denna ej rent av
är att betrakta som ett övervunnet stadium. Då man nämligen en
gång givit sig symbolismen eller den historiska relativismen i våld,
varför just vara bunden vid den kristna eller vilken annan
hävdvunnen symbolkrets som helst — varför ej skapa nytt som skalderna?
Utvecklingen kan ju ej tänkas skapande endast vad innehållet angår
— är formen så oåterkalleligen en gång för alla given? Det
dynamiska betraktelsesättet är icke fullt konsekvent genomfört. Detta
arbetes auktoritet är sålunda nära förbunden med frågan om den
religiösa isymbolismens förenlighet med positiv religion. Den frågan
väntar ännu på svar, om verkligen trons alla anspråk äro
tillgodosedda. Och till slut beror det vid ett arbete av denna art på om
det uppbäres av ett auktoritativt personligt patos — som en Luthers.
Men är ett sådant patos förenligt med en symbolism av denna art?

I motsats till Aulén eliminerar Wetter redan från början resolut
bort trons synpunkter. Att förstå forna tiders människor är ingen
lätt uppgift, allra helst då det gäller deras innersta, deras religiösa
värld. Härtill fordras ödmjukhet och självuppgivelse. ’’Vi få inte
fråga’’, säger han, "stämmer detta med min religiösa erfarenhet, min
tro, med mitt samfunds tro och bekännelse ? ej heller: kan jag leva
mitt liv på en dylik religioin? ej heller: är en dylik religion sann?
Allt dylikt är för historisk vetenskap ovidkommande synpunkter,
bevisar blott huru det egna jaget tränger fram och ställer sig själv,
sina problem, sina intressen i förgrunden."

Med denna stränga begränsning av intresset har Wetter genom
en sammanställning av tillgängligt jämförelsematerial lyckati^^ ge en
fängslande bild av den första kristna kyrkans speciella sätt att se,
vilken har alla tecken på sannolikhet, med reservation för de
överdrifter som helt naturligt entusiasmen för ett nyfunnet uppslag
måste ge anledning till. Man får emellertid en konkretion i
föreställningarna, som man hittills saknat. Kristendomen är lyckligt
insatt i den kulturella miljö, varav den själv utgör en viktig del.
Bilden är dock icke allsidig, uppgiften är medvetet begränsad, men med
en lika oförvillad framställning av judendom och kristendom vid
samma tidsavsnitt vore man i stånd att göra sig en någorlunda
allsidig bild av den äldsta kristendomens idévärld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:34:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1926/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free