- Project Runeberg -  Tiden / Adertonde årgången. 1926 /
528

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Undén, Östen: Ministerstyrelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

528 ÖSTEN UNDÉN

Dock saknade ej Hedin blick för att den av honom påtalade
ministerstyrelsen kunde te sig annorlunda i ett parlamentariskt
system. I ett uttalande från 1901, vari han bl. a. kritiskt omnämnde
ett par tidigare regeringsförslag om rätt för Kungl. Maj :t att åt
departementschef delegera viss befogenhet, yttrade han därefter:

’’Härmed skulle således den ministeriella ansvarigheten hava blivit upphävd
i samma omfattning, vari Kungl. Maj:t funnit sig föranlåten att begagna den
rätt han begärde genom de föreslagna grundlagsändringarna. Och i samma
omfattning skulle riksdagen genom själva grundlagen hava infört den av hans
rådgivare eftersträvade tillintetgörelse av det konstitutionella systemet, som
heter ministerstyrelse utan ministeriellt ansvar — minister styrelse, såsom i de
parlamentariska länderna, men oansvarig, i strid med deras föredöme.’*

Ifall man med utgångspunkt från nu rådande faktiska
förhållanden i avseende å regeringsarbetet vill bedöma farorna av vad här
kallats formell ministerstyrelse, s^oies frågan böra betraktas
väsentligen ur synpunkten av riksdagens, enkannerligen K. U:s
granskningsrätt beträffande regeringens verksamhet. Dock kunde möjligen
tvenne andra synpunkter vara värda beaktande, nämligen de som
hänföra sig till förhållandet mellan statsråden och konungen, resp.
mellan statsråden inbördes, varför några anmärkningar härom torde
vara på sin plats.

Emellertid är förhållandet det, att ett avsteg från principen om
föredragning i konselj och om protokollföring icke utan vidare har
betydelse i sistnämnda hänseenden. Det är lätt att ge exempel, som
belysa detta. I en reservation i 1918 års dechargebetänkande
framfördes anklagelse för ministerstyrelse på grund av regeringens
hållning i fråga om vapenexport till Finland. ’’Hela det
ställningstagande till det finska frihetskriget — heter det i reservationen —
som i dessa hänseenden alltifrån dettas början och till den 5 mars
kännetecknat den svenska regeringen eller vissa av statsråden, har
sålunda ägt rum under för vår författning okända och otillåtna
former av ministerstyrelse." I själva verket hade dessa frågor,
såsom naturligt är, under hela tiden varit föremål för ingående
överläggningar i allmän beredning, liksom även föredragning hade skett
inför konungen. Frånvaron av statsrådsprotokoll och konseljbeslut
före den 5 mars betydde alltså icke, att frågorna undanhållits vare
sig övriga statsråd eller konungen. Samma anmärkning kan göras
beträffande åtskilliga andra i dechargebetänkanden förekommande
förebråelser för ministerstyrelse. I en annan reservation i 1918 års
dechargebetänkande anmärktes, att syftet med Ålandsexpeditionen
omlades utan föredragning i statsråd — faktiskt ägde upprepade
överläggningar rum såväl bland regeringens medlemmar som med
konungen.

Härom yttrade dåvarande statsminister Edén i andra kammaren
den 29 maj 1918:

"Jag skall tillåta mig att till en början och i allmänhet erinra, att om
man med minister styrelse, den term som här har brukats, skulle avse ett
förfarande, genom vilket vederbörande statsråd handlar på egen hand utan sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:34:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1926/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free