Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Vanner, Alfr.: Arvsskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARVSSKATT 541
ingalunda nödvändigt att tillgripa en fördul)bling eller att nöja sig
med en dylik. Den vanliga skatteskalans utseende kunde härvidlag
i’å spela in, så att en låg vanlig arvsskatt kunde motivera en högre
multiplikator och tvärtom.
Man når visserligen på detta sätt ej en förmögenhetsutjämning
av samma storlek som vid det ursprungliga projektets fulla
genomförande, men dess sociala betydelse -borde dock icke bli ringa.
Man kommer genom olika skalor att olika hårt drabba den
förtjänade och den arbetsfria förmögenheten sett från arvlåtarens
synpunkt på liknande sätt som då man vid inkomstskatten strävar efter
en hårdare belastning av den arbetsfria inkomsten än av den
förtjänade.
Men skall man använda en arvsskatt till täckande av statens
löpande utgifter? Tar man av landets kapital och med detta bekostar
den löpande konsumtionen blir sista villan värre än den första. Ja,
oim man verkligen så gör. Föreställningen, att en skatt, därför att
den är lagd på kapitalet som skattenorm nödvändigtvis också betalas
av kapitalet är tvivelsutan oriktig. Lika gärna som en skatt lagd
på kapitalet kan betalas med årets inkomst, lika gärna kan en
inkomstskatt betalas genom försäljning av kapitalföremål eller
upplåning. I det fallet torde det ej föreligga någon större skillnad
mellan en kapitalskatt och då även en arvsskatt å ena sidan och en
inkomstskatt å den andra.
En faktor, som man måste ta med i beräkningen, är till vad
ändamål staten använder de genom arvsskatt inflytande medlen och
naturligtvis också o,m och i vad mån den totala skattebördan
undergår förändring.
Om man till en början antar, att statens inkomst av arvsskatten
användes till improduktiva ändamål, till att betala statens skulder
eller att bekosta krigsrustningar, så betyder det faktum,, att staten
drar in till sig en del av nationalförmögenheten och strax åter
utbetalar den genom att lösa in statsobligationer, endast att man
överflyttar dispositionsrätten från en person till en annan. Man gör
dessutom en reell vinst — en räntebesparing under kommande år å
den del av statsskulden, som blir inlöst och skaffad ur världen.
Använder man de erhållna inkomsterna till krigsrustningar är
det visserligen sant, att man undandrar detta kapital den produktiva
verksamheten, men det gäller vilken skatteform man än använder.
Det blir mindre kapital disponibelt för nyinvestering. Men om det
icke är fråga om ökade utgifter för improduktiva ändamål utan
blott om att ersätta en gammal inkomstkälla med en ny, blir
nettoresultatet, att exempelvis inkomstskatten i stället kan minskas. Där
uppstår då fria kapitaldelar, som träda ersättande in i de luckor,
som lämnats öppna genom skatten på kapitalet.
Frågan är då vilken skatteform som menligast påverkar sparandet.
Det kan naturligtvis sägas, att en inkomstskatt till stor del anskaffas
genom den privata konsumtionens inskränkande, så att nybildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
