Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1926 - Vanner, Alfr.: Arvsskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542 ALPR. VAKNER
av kapital icke i större utsträckning minskas, under det att en
kapitalskatt tar en klumpsumma, som ingen tänker på att genom
sparande ersätta. Helt säkert är det ju inte. Man kan också resonera
så, att utsikten att varje år nödgas betala inkomstskatt förmodligen
reducerar sparandet mera än den mera avlägsna möjligheten att
arvingen skall punga ut med arvsskatt. Det skulle då icke vara
nödvändigt, att en arvsskatt skulle inverka mera ogynnsamt på
sparandet än en inkomstskatt, även om man antar, att arvsskatten i större
utsträckning betalas genom, avyttring av kapitalföremål än en
inkomstskatt.
Om slutsatsen nu ändock blir, att kapitalbildningen blir mindre
vid en arvsskatt, ligger dock däri icke en absolut nackdel. Om
nybildningen kommer att något minskas, kommer den i stället för av
ett mindre antal större förmögenhetsägare att verkställas av en
större mängd mindre inkomsttagare, som, genom inkomstskattens
reducering se sin sparkraft ökad och den utvecklingen kan ur många
synpunkter anses socialt önskvärd.
Det avgörande bör emellertid vara, att en arvsskatt lagd med
större tyngd på av arvlåtaren själv ärvd förmögenhet, efter allt
att döma skulle bidraga till att sporra hans lust att spara för att
därigenom kunna ge åt sina efterkommande en större trygghet. Den
en på annat sätt ordnad arvsskatt medföljande risken av mindre
sparande faller bort, en risk som vid mycket höga skatteskalor
säkerligen icke är liten.
Det uppstår givetvis, om en ändrad anordning för arvsskatten
med högre avgifter för den fönit ärvda förmögenheten skulle
införas, en hel del övergångssvårigheter. Det gäller ju exempelvis att
bestämma vad som är ärvt och vad som är sparat, men detta
spörsmål såväl som en del andra borde kunna lösas utan allt för stort
besvär. Vill man, kan man ju vänta tills förmögenheten nästa
gång går i arv, vilket ju dock skulle uppskjuta en önskad reform
åtskilliga år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
