Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 2, 1927
- Svanberg, Victor: Litterärt bokslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERÄRT BOKSLUT
97
också hur ur allt eländet växer fram en ny solidaritet. Ärvd
släktfejd läggs ned, muren mellan fattig och rik går sönder,
storbonden, som mist sin son, tar till sig en föräldralös fattiglapp.
Bokens hundra första sidor ställa fram ett stycke rikt, djupt,
allsidigt liv i flärdlöst språk. Kanske har författarinnan mindre gripit
och lyft sitt ämne än gripits och lyfts av det. Vi få väl snart veta
det, ty boken ropar på fortsättning.
*
Den historiska romanen har vaknat till nytt liv. Det är nästan
regelbundet en konsekvens av hembygdskärleken. Och de som av
bondebeundran fördjupa ság i det förflutna, äro ärligare än de som
söka tillfredsställa sin oJyckliga kärlek i ett efterblivet hörn av
nutiden. Så är det till exempel ett lyckligt grepp att förlägga en
dylik roman till Karl XI: s tid, till reduktionens år, när kungen
gjorde allt vad som stod i hans förmåga för att förvandla
adelsinän-nen till bönder — och förresten sig själv likaså. Vila Linder har
fått det lyckliga infallet i "Vår herres kvarnar", och tagit till ämne
en östgötsk bondsons sega slit som man åt en fattig adelsänka på
en gård, där husbonden måste vara dräng. Hon arbetar med enkla
men redhara konstnärliga medel, och den i och för sig obetydliga
äktenskapsskildringen får lyftning i tidsperspektivet. Möjligen
kunde Karl XI ha förtjänat någon mera uppmärksamhet än att bli
kallad Gustav Adolfs sonson; den sonsonen, om han funnits, skulle
knappast ha varit så nyktert trångsynt. I parentes sagt: en
gott-köpsromantisk, kungaapoteoserande bok sådan som Nora Torulfs
"En viljas makt" är till skada för den historiska romanens
anseende. Det är och förblir tydligen en omotst andlig frestelse att koka
soppa på bevarade smulor från Grimberg och annan skollektyr och
göra böcker av soppan.
Ur Fabian Månssons "Sancte Eriks gård" kunna däremot både
skolbarn och lärde lära åtskilligt nytt. Han är diktare och forskare
i en person, men bådadera på ett högst personligt sätt. Man har
hittat på att han borde bli hedersdoktor. Naturligsvis, om det kan
vara något nöje för honom, och någon heder. Jag har måst läsa
doktorsavhandlingar, som varit mindre förtroendeingivande än vad
denna roman tycks vara. Jag skyndar mig att tillägga, att jag
är inkompetent att bedöma den. Bland alla de historiska discipliner,
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:35:18 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1927/0103.html
