Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1927 - Carleson, C. N.: Arvsrätt, arvsskatt och konfiskation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARVSRÄTT, ARVSSKATT OCH KONFISKATION
343
duglig därtill, förblir verksam och nyttig inom ett av det allmänna
övertaget arvskapital, så skulle ju kunna tänkas en anordning, som
tillerkänner honom en viss extra procent utöver vederlaget för hans
prestation. Svårigheter och tvekan kunna onekligen uppstå i fråga
om relativt små arv och företag, som synas böra föras upp i en
klass för sig och som peka på behovet av en gränsdragning och
klassificering av arven. Arvingarna kunna ju där tänkas med sin
funktion av ett eller annat slag redan i föräldrarnas livstid ha
bidragit till förmögenhetens förkovran. Ifråga om dem vore det
antagligen rätt, klokt och billigt att låta arvet hållas samlat i deras
samfällda ägo fram till ett senare släktled — detta även av
hänsyn till ett socialt intresse.
Blott och bart värdepappersarv synas knappt kunna försvaras
med åberopande blott av individuell arvsrätt. Som villkor för
fullarv bör samhället kunna fordra åtminstone bevis för arvinges
prestationsduglighet, i fall arven nu skola motiveras därmed att de
skänka möjlighet och garanti för utbildning och andlig utrustning
tillräckliga att fylla en viktig funktion i arvets förvaltning. Hur
nutida arvsrätt på denna punkt blottar sin oförenlighet med
industri-, affärs- och bankföretagens nutida kolossaldimensioner, med
dessa ekonomiska kollektiviteter, behöver ingen "socialist’’
anstränga sig att uppvisa. Den mödan ombesörja de amerikanska
trustkungarna, i det de klokt avskilja legat åt vissa ur
affärskomplexets synpunkt ’ ’mindrevärdiga’’ arvingar, men i en endas
hand lägga makten och ansvaret, uttryckta i "ärvandet" och
"ägandet", det med förmögenhetsstommens förvaltning förbundna
ansvaret, som då tyckes konstituera ett slags administrativ
dispositionsrätt. Det skulle t. o. m. förefalla rimligt, om en sådan
kapitalmagnat gåve samtliga arvingar vissa legat, obetydliga i
förhållande till hela förmögenhetsstocken, och samtidigt placerade
denna under ett med honom obefryndat förvaltningsråds makt och
myndighet. Varför skulle icke samhället, staten kunna tänkas
förfara på samma sätt som trustkungen, för vilken arvsrätten tydligen
blott är en spindelväv? Företaget och förmögenheten, betraktade
som en teknisk och merkantil kollektivitet, skulle i så fall endast
underordnas en högre kollektivitet, en synpunkt som f. ö. ligger
redan "in nuce" i arvsskatten, om denna motiveras med samhället
såsom "samarva" med de enskilda arvtagarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
