Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1928 - Stehr, Artur: Om storstaden och familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 ARTUR STEHR
tankar, som till stor del göra att familjer i vårt land och i
synnerhet i storstäderna vilja ha så få barn som möjligt. I och med att
människan får längre perspektiv på tillvaron grånar det hela, och
kan en familj inte ordna det så, att deras eventuella barn få det
bättre än föräldrarna ha det, då resonnerar man, är det bättre att
ej sätta några barn i världen. Ett välmenande och till synes klokt
resonemang. Dock finns det ett litet men. Ty inte är det säkert,
att föräldrarna i varje fall på förhand kunna beräkna vad som är
bäst for barnet. Sålunda består inte ens detta resonemang även
om det granskas med enbart den individuella synpunkten för
ögonen. Men framför allt, det blir omtanke om individerna på det
egna folkets bekostnad. Att denna omtanke har många ofödda
individer på sitt samvete (om jag så må uttrycka mig) är
oomtvistligt.
Bamrika familjer få, under i övrigt normala förhållanden, större
betydelse socialt sett än familjer med ett eller två barn. De mänga
syskonen ’’slipas av’’ bättre; de få lära sig, att det existerar andra,
likaberättigade syskon och att inte i det närmaste hela världen är
till just för den endes skull.
Därtill kommer, att föräldrarna till många harn se mera kritiskt
på sina telningar än de föräldrar göra, som ha ett harn. Äro
föräldrarnas ekonomiska tillgångar begränsade, då måste ett urval efter
begåvning äga rum då det gäller en syskonskara. I dylika fall
kunna inte föräldrarna kosta en dyrbar utbildning på alla sina
barn. Det blir i hög grad begåvningen som lägges till grund för
utbildningen.
Under det att den ende skall bli det eller det, få de många
bli det var och en tast passar till.
Det torde väl knappast kunna förnekas, att familj och familjeliv
under storstädernas inflytande undergått .en betydande och
betydelsefull förändring. Vissa konsekvenser härav ha mer eller mindre
omedvetet redan dragits. Man kan väl näppeligen längre anse
familjen som samhällets grundval i storstäderna. Denna grundval
har i stor utsträckning ersatts av sammanslutningar, institutioner
och organisationer av olika art. Huruvida dessa fylla familjens plats
bättre eller sämre än denna, är, förefaller det mig, onödigt att
resonera om. Livet har ställt oss inför fullbordat faktum, och män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
