Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1928 - Fried, Leon: Viktor Rydbergs sociala diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viktor rydbeegs sociala diktning 299
märkte i sin recension alldeles riktigt härtill, att Rydbergs
angrepp på socialismen var "helt enkelt grundad på en kolossal
kunskapslucka hos den berömde författaren". Sombarts ord om de äldre
socialisterna, att de voro utopister, emedan de inte kände till det
sociala livets verkliga drivkrafter, äga även sin tillämpning på
Rydberg. Man kan emellertid inte missta sig om det rydbergska
angreppets rent svenska adress. Den svenska socialdemokratin löpte
under sitt första skede till storms mot kristendomen såsom varande
ett fäste för reaktionära idéer, och då man visste sig slåss mot jättar,
var man inte så nogräknad med medlen. Som Lindgren påpekat^,
gällde en avsevärd del av de domar, som fälldes under socialistemas
"åtalsperiod" 1886—1888 inte politiska förseelser, utan
religionsbrott. Den lennstrandska utilismen hade stor del i detta
socialdemokratiska anlopp mot kristendomen. När Branting åtalats för att han
avtryckt Danielssons Till världsaltets upphofsman i
Social-Demo-kraten, var det Rydberg, som med sin röst avgjorde juryns fällande
dom. Rydberg handlade förvisso efter sin övertygelse, men hade
lämpligen kunnat avböja jurymannaskapet. Branting såg nu i
Rydberg "en som svek sin plikt", och Ellen Key angrep honom häftigt
i sin skrift Huru reaktioner uppstå. Rydberg försvarade sig i ett
utförligt brev till henne med hänvisning till den intolerans,
guds-hädama visade de troende. Det vill synas mig, som om det vore
alla dessa fakta, som utgjorde bakgrunden till det rydbergska
angreppet i Grottesången.^
Man kan utan att överdriva säga, att Grottesången är ett av
världslitteraturens mäktigaste sociala diktverk — den försvarar väl sin plats
vid sidan av Zolas Germinal. Man kan inte tänka sig en mer
bitande satir av industrialismens hänsynslösa
människoförbruknings-system, som slår sönder arbetarnas familjeliv och förvandlar män,
kvinnor och barn till löneträlar. Träffande betecknade Branting
Grottesångens sociala skildringar som "en poetisk omskrifning af
trettonde kapitlet i Karl Marx’ Kapital".^ Kung Frode för ett
synnerligen behagligt liv, än njuter han av danserskornas åsyn, än
av sina slavars gladiatorspel (så bör väl tredje sången tolkas, ehuru
det antika motivet ej passar riktigt in i stämningen). Emellanåt
infinner sig hans lydiga redskap, kanslern-mammonsprä,sten, för
att avlägga rapport. Han kräver ständigt nya människooffer för
Grottes räkning, först får han trälinnorna — dock med undantag
strejken i Englaaid står på traditianelt kristlig grund’’. Detsamma hade
betonats av Hedlund i en artikel om påven OLeo XIII:s arbetarvänliga politik
och Wilhelm II:s försök att lösa den sociala frågan: ’’Kardinal Mannings
uppträdande under den stora dockarbetarstrejken i London stod alldeles i
ötfver-ensstämmelse med en dylilk katolsk kyrklig tankegång" (G. H. T., 15. 2. 1890).
^ Det socialdemokratiska arbetarpartiets uppkomst i Sverige, s. 249.
2 Den möjligheten ligger också öppen, att Rydiberg tagit intryck av
ärkebiskop iSundbergs, i pressen refererade, stai^kt polemiska föredrag om
socialdemokratin och det kristna samhället vid prästmötet i juni 1891.
’ Social-Demokraten, 2 januari 1892.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
