- Project Runeberg -  Tiden / Tjugonde årgången. 1928 /
341

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1928 - Blomberg, Erik: Sigrid Undset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

koncentrera sig, i det avseendet är Hardy, som hon har jämförts med,
överlägsen som konstnär: Tess’ tragedi t. ex. är vida lättöverskådligare
än Kristin Lavransdatters.

Kanske ligger hemligheten med hela hennes skildringskonst till
slut i dess starka sinnlighet. Intresset för det rent fysiska och
förmågan att ge den kroppsliga utstrålningen från människor och
djur är ett av hennes originellaste drag. Kvinnonaturen står i
ett innerligare förbund med jordens och blodets hemliga safter,
själva födelsen har hos Undset en primitiv blod- och
jordlukt, som ingen manlig författare kan ha känt på samma sätt.
Ur modersinstinkten växer också den saliga ömheten över barnets
kropp, det röda skrynkliga dibarnet, som sedan får gossens eller
flickans lena hud och dunvarma hår. Det finns i Undsets andra
stora historiska roman, Olav Andunsson i Hästviken, en episod,
som gripande vittnar om moderns rent kroppsliga samhörighet med
sitt eget kött och blod: Ingunns hemliga möte med sin oäkta son,
då hon förgäves under hungrande kyssar försöker hålla fast hans
motsträviga kropp mellan sina armar. Undset är den stora
kvinnoskildraren och hon har knappast något utelämnat, som en kvinna
överhuvud kan förtälja om sitt kön. Hon berättar lika
öppenhjärtigt om förälskelsens rus och havandeskapets obehag, om
förlossningens vånda och om rekonvalescensen, då barnsängskvinnans ansikte
blir fläckigt och brunt. Men det är ur denna omedelbara upplevelse
av kroppsliga tillstånd som hela hennes åskådliga
framställningskonst hämtat nerv och must. Hennes porträtt ha en märgfull
konkretion, en individuell livfullhet, som på ungrenässansens fresker,
vare sig modellerna äro unga, fårade av ålder eller märkta av döden.
Man kan kalla hela detta sätt att se och skildra erotiskt, och erotik
i djupare mening blir varje mänskligt förhållande hos Undset —
en släktdrift, ett blodsband. Därför kommer alltid familjen i
centrum av hennes diktning; åt det intima samlivet mellan man och
hustru, föräldrar och barn, kan hon ge evighetsperspektiv, som i de
oförgätliga scenerna mellan Lavrans och Ragnfrid.

Sinnenas liv, blodets röst, det är den ena sidan av Sigrid Undsets
författarskap, den andra är personlighetens ansvar och helgd.
Konflikten dem emellan är det centrala problemet i hennes diktning.
Kvinnans liv är en enda lång passionshistoria. Hon födes i och
med kärleken, lider och dör med den. Men på hennes kärlek lura
vilda faror och försåt, våld och trolöshet. Jungfrudrömmen rivs i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:35:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1928/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free